Foto: Pressens bild

Ledarsidan samtalar med...Gustav Fridolin (21/8)

...miljöpartiets riksdagsman Gustav Fridolin.

VK: Du har kommit ut med boken "Från Vittsjö till världen. Om global apartheid och alla oss som vill någon annanstans". I förordet skriver du att det inte är någon liberal bok eftersom den inte blundar för orättvisor och inte heller någon socialistisk bok eftersom den tror på framtiden, att solidaritet är så mycket större än vänster. Ändå målar du en väldigt negativ bild av samtiden och världsläget och går i nästan varje avsnitt förr eller senare i polemik mot de vanliga fienderna EU, USA och den svenska borgerligheten. Det låter inte särskilt nytt eller fräscht. Finns det inget i de senaste decenniernas globala utveckling som du bejakar och på vilket sätt skiljer sig din analys av den globala utvecklingen från den normala vänsterpartistens?

Gustav Fridolin: Jag älskar att många människors frihet nu är större än bara för decennier sedan. Jag är inte blind som den revolutionära vänstern som tror att utsugning, profitkvot och förtryck allena råder och gör världen allt hemskare. I sommar går stolta Pridetåg, manifestationer för människans frihet och rätt att vara den hon är, genom städer över hela världen. Fler människor lever i demokratier än för bara ett decennium sedan. Indier, brasilianare och östeuropeer kan andas hopp. Detta är resultatet av den kraft som vänstern så gärna glömmer, människors skapande, engagemang och solidaritet. Samtidigt finns motkraften. Det byggs murar. Under förevändningen att man för ett krig mot terrorismen monterar man ner mänskliga rättigheter till förmån för Guantanamoläger. EU reser betongklumpar i norra Marocko och våra soldater flyende från Afrikas misär. Europeiska bolag försöker privatisera människors vatten och sälja till högstbjudande. Och en amerikansk president slaktar biståndet till hiv-prevention eftersom han inte tror på sex före äktenskapet. Att inte påpeka detta, att blunda för murarna, för den reellt existerande apartheiden, och inte påpeka vilka det är som bygger och förvarar byggena vore bara naivt. Världen kan förändras, kan bli bättre ­ men då måste man öppna ögonen.


VK: Du kritiserar EU kraftigt och skriver i din bok mycket om hur saker och ting borde vara istället. Finns det inte en risk när man drömmer om enorma framsteg att man ratar de små försök och jobbiga kompromisser som trots allt går i rätt riktning. Kan inte stora drömmar också blockera det politiska arbetet så att ingenting blir gjort i väntan på att man får det precis som man vill ha det?

Gustav Fridolin: Den risken finns alltid. Det bästa får inte bli det godas fiende. Som riksdagsledamot har man fått lära sig att kompromisser och de små stegen fram är den metod som är mest verkningsfull när man vill förändra världen. I ett kapitel i boken beskriver jag våndan över att förhandla om den tillfälliga asyllag som slutligen blev verklighet och gav 17000 människor, som levde under de mest fruktansvärda former, en fristad i Sverige. Det var å ena sidan politik när den är som sämst. Vi satt och tvingades, efter socialdemokrater och moderaters enträgna motstånd mot en amnesti, förhandla om vilka trasiga, gömda människor som skulle få stanna och vilka som skulle tvingas ut ur landet eller ner i underjorden igen. Å andra sidan var det politik när det är som bäst. En bred folkrörelse, kyrkor, moskéer och fackförbund, lyckades förändra politiken och vardagen för tiotusentals människor. Det händer inte varje dag. Vi gjorde en kompromiss som inte var det bästa, men som ändå var ett steg i rätt riktning. Jag tror alltså på kompromisser. Samtidigt får man inte bli blind. EU har i sin struktur så många brister ­ avsaknad av medborgares delaktighet, avstånd till makten och ett oerhört stort inflytande för betalda lobbyister som konsekvens därav ­ att jag har svårt att se organisationen som ett verktyg för att göra världen bättre. Så länge Sverige är medlemmar tänker jag rösta i EU-parlamentsval och göra mitt bästa för att förändra, men jag tror att möjlighet att gå före på miljöområdet eller driva en självständig utrikespolitik skulle gett oss mer inflytande.

VK: Om vi går till Sverige, valrörelsen och riksdagen. Är det för dig givet att miljöpartiet alltid ska tillhöra det socialdemokratiska regeringsunderlaget eller kan du se framtida möjligheter till ett samarbete mellan miljöpartiet, mittenpartierna och de nya moderaterna? Skulle inte exempelvis flyktingpolitiken kunna utformas mer solidariskt och humant i ett samarbete med liberaler?

Gustav Fridolin: Det enda som är för mig givet är att blockpolitiken är en kuliss. De partier som samarbetar mest och i riksdagen oftast röstar lika i avgörande frågor som vapenexport eller just flyktingpolitik är socialdemokrater och moderater. Jag tror att det hade varit befriande för Sverige att få en regering fri från båda dessa stora och i grunden konservativa partier. Men det finns ju inte riktigt inom möjligheternas härad just nu. Och då är bästa alternativet för ett grönt parti som faktiskt tror på goda trygghetssystem, en fredspolitik där Sverige inte deltar i Irakkrig och ett brytande av oljeberoendet att samarbeta med socialdemokraterna snarare än högern.

VK: Du har beslutet att inte ställa upp för omval till riksdagen. Många unga hoppar av sina politiska uppdrag eller väljer att inte kandidera på nytt. Vad är det som gjort att du inte vill fortsätta? Och kan det vara ett problem att komma in i den politiska hetluften i för unga år, att det blockerar mer än det frigör när man hamnar i maktposition och måste företräda sitt parti mer officiellt?

Gustav Fridolin: Jag har inte känt mig särskilt blockerad. Jag väljer inte att dramatiskt "hoppa av" utan gör precis som jag sa när jag kandiderade för fyra år sedan, sitter en mandatperiod för att sedan söka mig vidare till något annat. Det finns alldeles för många politiker i det här landet som inte gjort något annat än politik. Våra två opponenter om statsministerposten har den bakgrunden. Jag vill inte bli en av dem, för jag tror inte att man kan bli en bra politiker om man saknar erfarenheter från hela det Sverige som ryms utanför politikens trånga korridorer.

VK: De gröna har ingen klassisk ideologi som liberalism, socialism eller konservatism som grund för sin politik. Har du trots det någon ideologisk förebild i form av en tänkare eller politiker?

Gustav Fridolin: Den gröna ideologin är måhända inte klassisk, men har trots allt en rik idéhistoria. Det finns såväl nutida filosofer och tänkare som kallar sig gröna såsom Arne Næss och Johan Galtung, som historiska storheter viktiga för gröna som Murray Bookchin, Henry-David Thoreau och E. F. Schumacher. Själv är jag mycket inspirerad av de tankar som fanns, och finns, bland frihetsrörelserna i Östeuropa som gjorde sig fria kommunistförtrycket. Flera av dessa rörelser bildade senare gröna partier. En självklar förebild är Václav Havel som i senaste tjeckiska valet stödde det gröna partiet där.

Ökad oro i Afghanistan

Ledare Bakhåll, vägbomber, självmordsbombare och krypskyttar är några av farorna för soldaterna i den inter...
Läs mer Kommentera

Nytt hopp om fred

Ledare Möjligen finns ett litet hopp om att fredsprocessen i Mellanöstern kommer i gång igen. Sedan kriget ...
Läs mer Kommentera

Väntan kan bli lång

Ledare Stopp tillsvidare är det för en utbyggnad av livsmedelsbutiken Ica Kvantum i Kronoparken intill Vänn...
Läs mer Kommentera

Tomheten kring Sahlin

Ledare Från EU till FN går socialdemokraten Margot Wallström. Hon tillträder en nyinrättad FN-post med uppd...
Läs mer Kommentera(3)

Skatterna het fråga

Ledare Partiledarna gled undan besked om skatterna i debatten i Sveriges television på söndagskvällen. De h...
Läs mer Kommentera(2)

Hårda bud i landstinget

Ledare Sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och biomedicinska analytiker skall ...
Läs mer Kommentera

Ljusning i sikte på Volvo

Ledare Beskedet att Volvo lastvagnar i Umeå återanställer 240 personer utlöste närapå glädjechock i regione...
Läs mer Kommentera

En bransch i tillväxt

Ledare Husavdragen ger jobb, nya företag och ökade skatteintäkter. Enligt en rapport från organisationen Fö...
Läs mer Kommentera

Alla artiklar