Kultur

James Joyce på notisjakt i dubbelmonarkin

Publicerad 24 maj 2013

Kultur Gunnar Balgård recenserar en essä om James Joyce.

1904 lämnade James Joyce Irland och flyttade till Österrike-Ungern.
Böcker

Sara Danius

Hanns Zischler

Näsa för nyheter

En essä om James Joyce

Ersatz

FÖLJ ÄMNEN

När James Joyce år 1904 lämnade sitt, som han tyckte, bigotta hemland Irland hamnade han i Habsburg. Städerna Pola och Trieste utgjorde dubbelmonarkins enda utvägar mot havet, och Pola var den militära hamnen, Trieste den civila. I båda städerna talades likväl italienska, och i dem skulle Joyce undervisa i engelska.

Han var ett oskrivet blad med enorma ambitioner. Han skulle snart författa banbrytande verk av encyklopediska mått, han var ett barn av sin tid. Var fick han allt ifrån?

Två litteraturforskare, en svensk – Sara Danius, en tysk – Hanns Zischler, har gått samman om en studie kring Joyce i Pola där nästan ingen tidigare sökt honom. Joyce var i Pola bara fem månader innan han drog vidare till Trieste, där han länge blev kvar. Vad hände i Pola? De två forskarna hävdar att det var här som författaren uppfann sin dokumentära metod att klippa och klistra ur dagstidningar, att dränka sin roman Ulysses i samtid.

I kapitel sju i romanen stiger annons- och notisjägare Leopold Bloom in på en tidningsredaktion, och är i sitt rätta element.

Full aktivitet råder runt omkring honom, journalisterna munhuggs, material värderas, fullt med mellanrubriker i texten. I så måtto är Bloom en av dem, fastän frilans. Och i dagstidningar vid denna tid, och in i vår tid, pluggade man spalterna med småberättelser, så kallade faits divers, korta gåtfulla inslag ur livet, en fransk journalistisk uppfinning.

James Joyce älskade sådant. Forskarparet har beställt fram lokaltidningen Il Giornaletto di Pola ur arkiven för att se vad Joyce läste dag för dag, och funnit att hans ankomst som språklärare i staden kungjordes med stora annonser. Hans ankomstdag sammanföll med invigningen av en skulptur av en habsburgsk kejsarinna mördad i attentat, en festlighet som Joyce kunde inbilla sig var riktad till honom själv. Det var en praktfull upptakt, som dock snart skrumpnade. Kejserliga flottans officersaspiranter var tröglärda i engelska, och författare Joyce blev alltmer upptagen av sin tidningsläsning.

Vad kunde han annat göra på främmande ort? Från brodern Stanislaus i Dublin beställde han ideligen dagstidningar för att hänga med i vad som hände hemma och ute i världen, han klippte ständigt ut notiser. Av sådana småbitar är Ulysses till stor del uppbyggd.

Romanens överväldigande intryck av myller i vardag och samtid, dess alldagliga mäktighet, kommer ur just denna strängt genomförda metodik: Att läsa Ulysses ska vara som att läsa dagstidningen, lika rikt och i grunden förvirrande, som ett nedstigande i ett ögonblick av tid, ingenting påbörjas och ingenting avslutas. Det kommer nytt nummer i morgon.

Joyces besatthet av tidsflödet i notisform inrymde också hans förakt. I romanens fjärde kapitel sitter Leopold Bloom på utedasset på gården och har notisbladet Tid-Bits som enda lektyr. Han skrockar förtjust över dumheterna han läser, och använder sedan lösrivna sidor för att torka sig i ändan. Sara Danius framhåller förtjänstfullt just denna scen som representativ för författarens åskådning och litterära stil. Scenen är mästerligt skriven, ”kort sagt en språklig händelse”, men förstås anstötlig för rumsrena läsare.

Syftet med studien är att påtala tekniska nyheter inom det mediala fältet vid förra sekelskiftet, och hur de påverkat Joyce. Det är väl känt att han också var djupt road av tidig biografvisning, och rentav åkte hem till Dublin för att starta sådan, men misslyckades. I Pola fanns också sådant, en Carl Lifka drev Bioscopio Elettrico och James Joyce och hans Nora gick gärna dit och lät sig underhållas. Även den tidiga filmbranschen ägnade sig åt notisjakt, visade faits divers i rörlig form, den rentav nyinspelade sådant.

Just vid denna tid var det rysk- japanska kriget den storpolitiska händelsen man talade om, särskilt i en militär flottbas som Pola. Men ingen visste något bestämt. Det var läge för fejkade, nyinspelade dokument.

Om Sara Danius ägnar sig åt den litterära analysen, är filmsidan Hanns Zischlers område. Tillsammans målar de upp ett svunnet Pola, där kejsarinnestatyn revs redan när Habsburg föll sönder, och staden i dag är en del av Kroatien. I det mångkulturella rike som en gång styrdes från Wien fanns många konstiga hörn.

Pola var ett, och där hamnade James Joyce och tog intryck.

Gunnar Balgård

  • leiffingweller

    Kontroversiell men en av de största författarna genom tiderna.
    Odysseus t.ex. levererades i etapper, en del av det som funnits har försvunnit. den legendariska första upplagan om 1000 exemplar hos Shakespeare & Co i Paris 1922 innehåller flera tryckfel och andra misstag. Långtifrån alla blev rättade i senare upplagor, och många nya kom till. Allt som allt omfattar den nya översättningen 4000 ändringar.
    Expressen skrev: Århundradets största roman – Ulysses -eller Odysseus- första gången på svenska 1946-. Hela romanen utspelar sig under en dag.

Sara och tystnadens soundtrack

Sara och tystnadens soundtrack

Bok Ett nynnande, brummande och ett brusande som kalibrerar språket med platsen – inför årets Sara-dag skriver Annelie Bränström Öhman om det känslans partitur som avtecknas i dagböckerna. ?

Möten där det bränner till

Möten där det bränner till

MARIA JÖNSSON De bästa mötena på scen sker när ämnet engagerar mer än viljan att stå i centrum – då kan det som på pappret ser förutsägbart ut bli brännande, smärtsamt och angeläget. ?

Längtan efter äkta liv

Längtan efter äkta liv

Bok Edward St Aubyn förser de två sista romanerna med ett psykologiskt djup och komplexitet som de tidigare saknade, skriver Therese Eriksson. ?

Stormen besöker små och stora

Stormen besöker små och stora

Scen Om folk inte vill komma till teatern så får väl teatern komma till folket. Eller åtminstone Kasamark.  ?

Sara Meidell

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Dikten om mamma tog Arif till Stockholm

Dikten om mamma tog Arif till Stockholm

Kultur 15-årige Arif Gholami läser sin dikt om mamma Fatima på Chiles ambassad i Stockholm. ?

Transfeministisk backlash i Faludis kölvatten

Transfeministisk backlash i Faludis kölvatten

Kulturdebatt Susan Faludi balanserar på gränsen till transfoba föreställningar, skriver Carl Åkerlund efter helgens Littfest. ?

Mest läst på kultur