Granforskning. Plant Science Center. Stefan Jansson, Pär Ingvarsson och Ove Nilsson
Per A Adsten
1 av 4

De har kartlagt granens gener

Nyheter.
Nu är granens hela arvsmassa kartlagd. Forskare i Umeå har lett arbetet. De nya kunskaperna kommer att få stor betydelse för skogsförädlingen. Nästa steg blir att utveckla ett enkelt gentest för granar.
Anders Wynne
Uppdaterad 23 maj 2013 kl. 06:52

Granens arvsmassa är enormt stor, sju gånger större än hos människan.

Om man skulle trycka granens genetiska kod i en bok skulle den bli 500 meter tjock.

Koden finns nu tillgänglig i en databas och resultaten publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature.

- Nu vet vi var generna finns. Nästa steg blir att undersöka vad de gör, säger Pär Ingvarsson, professor vid Umeå Plant Science Centre, UPSC, Umeå universitet.

I dag har forskarna bara kunnat bevisa vilken som är den exakta funktionen hos ett fåtal av granens gener.

Genetiskt modifierade träd

I forskningen används genetiskt modifierade träd för att ta reda på vilken funktion de olika generna har.

- För att kunna visa något måste vi göra transgena växter, alltså ha genmodifierade granar för att visa vad generna gör, säger professor Stefan Jansson, UPSC vid Umeå universitet.

Det arbetet har startat i ett laboratorium hos SLU i Umeå.

- Det är på gång. Vi har framställt de första genetiskt modifierade granarna, men de är väldigt små, säger professor Ove Nilsson, UPSC vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå.

De nya kunskaperna kommer att få praktisk betydelse.

- Där tror vi att det ger helt nya förutsättningar för skogsträdsförädlingen, säger Ove Nilsson.

De nya kunskaperna ger möjligheten att på ett mycket tidigt stadium ta reda på vilka egenskaper som just den här granen bär på.

- Det vi ska göra är att utveckla gentester för träd. Förhoppningsvis finns de om fem-tio år, säger Stefan Jansson.

Väljer ut egenskaper

Skogsträdsförädlingen kommer därmed att kunna välja ut träd med de egenskaper man vill ha.

- Som det är nu väljer de väldigt brett, granar som är bra till nästan allt. I framtiden kanske man till och med kan skräddarsy granar, säger Pär Ingvarsson.

Det kan vara egenskaper som att granen ska passa till det som industrin efterfrågar, exempelvis för att bli konstruktionsvirke eller pappersmassa.

- De mest efterfrågade egenskaperna är förbättrad överlevnad. De ska stå emot frost, snytbaggar och torka. Sedan är allt som leder till ökad tillväxt efterfrågat, säger Ove Nilsson.

De nya kunskaperna kan också hjälpa till att hitta granar som har förutsättningar att klara ett förändrat klimat.

Barrträden har funnits länge på jorden. De är skogens "levande dinosaurier".

- För 225 miljoner år sedan fanns det kottar som såg ut som dagens, säger Stefan Nilsson.

Nära släktingar

Tallarna och granarna skildes åt på evolutionens träd för 100 miljoner år sedan.

De är fortfarande nära släktingar.

- Barrträd är väldigt annorlunda. Björk och asp är mer släkt med vitsippan är med gran och tall, säger Ove Nilsson.

- Granen är lika långt ifrån björken som vi är från fiskarna, fortsätter han.

Det finns 30 miljarder (!) granar i Sverige. 230 miljoner planteras i Sverige varje år.

Det är bara ett fåtal trädarter som fått sina gener kartlagda och där forskarna publicerat sina resultat. Poppel är ett, äppelträd är ett annat.

Projektet att kartlägga granens gener har en budget på 75 miljoner kronor och finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Forskarna finns vid UPSC i Umeå och vid Science for Life Laboratory i Stockholm.

Arvsmassan hos granen är sju gånger större än hos människan, men antalet funktionella gener är cirka 29 000, bara lite fler än hos människan.

Granens arvsmassa innehåller långa rader av likadana DNA-sekvenser som har samlats under årmiljonernas lopp. Varför de finns där är okänt för forskarna.

Annons
FÖLJ ÄMNEN
Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Denna artikel beskriver det vi känner till just nu. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats. Läs mer här
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten