Allan Fjällström/arkiv

Konkursbolag ansvarar för miljökatastrof

Sorsele.
Alla tre gruvbolagen, som varit verksamma vid Blaikengruvan och som nu är i konkurs, bär ett ansvar för att förhindra en miljökatastrof.
Allan Fjällström
Uppdaterad 18 april 2013 kl. 08:08

En efterbehandling av området kan kosta upp emot 200 miljoner kronor.

Förra året beslutade länsstyrelsen i Västerbotten att Scanmining AB:s konkursbo skulle ensam, eller tillsammans med Blaikengruvans konkursbo, och Lappland Goldminers Sorsele AB:s konkursbo stå för kostnaden att hålla i gång reningsanläggningarna i Svärtträskgruvan och Blaikengruvan.

Beslutet överklagades av Scanminings konkursbo till Mark- och miljödomstolen som nu meddelar att överklagan ogillas.

Det innebär att tre konkursbon nu tvingas stå för kostnaden för att förhindra en miljökatastrof.

Förorenat vatten

Dygnet runt rinner förorenat vatten ut från dagbrotten och högarna med krossat berg. Vattnet i dagbrottet innehåller upp till 50000 mikrogram zink per liter.

Halten zink i dagbrotten är flera tusen gånger högre än vad Naturvårdsverket anser vara direkt dödligt för växt- och djurliv (gränsvärdet satt till över 300 mikrogram zink per liter vatten).

Skulle vattnet rinna rätt ut i Juktan finns en överhängande risk att allt liv dödas i både sjön och Juktån som rinner ut i Umeälven. Förorenat vatten skulle till sist teoretiskt kunna nå dricksvattenstäkter ner mot kusten och Umeå.

Scanmining AB:s konkursbo anser att beslutet är felaktigt eftersom gruvorna sålts till dotterbolaget Blaikengruvan AB. Båda bolagen begärdes i konkurs i december 2007. Lappland Goldminers Sorsele AB köpte anläggningarna men gick i konkurs 2008 utan att någon gruvbrytning hann starta på allvar.

Hos konkursboet i Scanmining AB finns några miljoner fonderade för efterbehandling.

Tömda på pengar

Övriga konkursbon är i princip tömda på pengar.

Enligt beslutet har nu också Scanmining AB ansvar för att ta fram en efterbehandlingsplan.

Enligt en uppskattning av tjänstemän hos Länsstyrelsen kan det kosta upp emot 200 miljoner kronor att efterbehandla de två gruvorna och sandmagasinet på Blaikfjället.

Vem som ska stå för den kostnaden är oklart.

Markägare i området

Markägare i området skulle enligt länsstyrelsens utredning också kunna ställas till ansvar, men någon utredning kommer inte att göras eftersom markägarna varken har ekonomiska resurser eller direkt har varit inblandade i gruvverksamheten som bedrevs fram till 2008.

Annons
Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Denna artikel beskriver det vi känner till just nu. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats. Läs mer här
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten