Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Ekonomitelegram

Bolånetakets effekt håller i sig

Publicerad 7 mars 2013

Ekonomi Bolånetaket fungerar och få hushåll tar lån över 85 procent av marknadsvärdet när de köper bostad, visar årets bolåneundersökning från Finanasinspektionen. Men den låga amorteringsviljan är också en viktig fråga och Riksbankschef Stefan Ingves vill gärna se en ”amorteringskultur”.

I årets undersökning har Finanasinspektionen (FI) särskilt kartlagt användningen av lån utan säkerhet, så kallade blancolån. Undersökningen visar att det bara är elva procent som tar lån över taket.

I hushåll med lägre lån amorterar i dag bara fyra av tio hushåll och i en långsam takt. Samtidigt har amorteringsbeteendet förbättrats hos hushåll med stora lån, skriver FI som nu ska analysera de framtida effekterna av hushållens amorteringar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

I dag är amorteringstakten i genomsnitt 140 år för de bottenlån som amorteras. FI och Riksbanken ska därför tillsätta en gemensam analysgrupp för att analysera de långsiktiga effekterna av hushållens skuldsättning.

Riksbankschefen Stefan Ingves vill att alla på sikt ska amortera på sina bolån. Första steget borde vara frivilliga överenskommelser eller att bankerna når den insikten på egen hand.

— Fungerar inte det så utgår jag från att det blir någon lagstiftning i slutänden, sa Ingves till journalister efter en utfrågning i riksdagens finansutskott.

Han understryker att det borde ligga i bankernas eget intresse att se till att alla amorterar på sina lån och en ny amorteringskultur kommer till stånd, eftersom det minskar bankernas risker vid svängningar i ekonomin.

— Får man problem på bostadsmarknaden då löper man också risken att få en större diskussion om svenska bankers stabilitet och hur det ser ut på den kanten och det är inte bra, givet de svenska bankernas stora utlandsberoende, sade Ingves.

Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson är nöjd med utvecklingen efter att bolånetaket infördes.

— Det bröt den eviga trenden med ökade belåningsgrader och har gett hushållen bättre krockkuddar. Tidigare var hushållens marginaler för små.

Men att amorteringstiden för lån under 75 procent av bostadens marknadsvärde är så lång som 140 år bekymrar.

— Man bör fundera över vad man vill ha för belåningsgrad när man går i pension och inkomsterna minskar.

Enligt Kerstin af Jochnick, vice riksbankschef, har Riksbanken gjort helt rätt i att under senare år lägga stor vikt vid hushållens skuldsättning och läget på bostadsmarknaden i sina övervägande i penningpolitiken.

— Vi är inte oroliga för att det finansiella systemet ska drabbas, men vi oroar oss för vad som skulle hända om vi får ett boprisfall, säger af Jochnick.

I sin undersökning har FI också tittat på bankernas sätt att räkna ut bolånetagarnas ”kvar att leva på” och konstaterar att beräkningarna skiljer sig åt mellan bankerna. Fler hushåll får mindre kvar att leva på än vad bankernas beräkningar visar. Det tänker FI följa upp med bankerna.

Men generellt sett visar FI:s stresstest att hushåll som har tagit ett nytt bolån har god återbetalningsförmåga och god motståndskraft. Det gäller såväl mot ränteuppgångar och inkomstbortfall som prisfall på bostäder.

Samtidigt visar Skanskas nya enkät med bostadsköpare att bolånetaket slår hårdare mot vissa inkomst- och åldersgrupper. TNS Sifo som genomfört enkäten drar slutsatsen att bolånetaket ”förstärker klyftorna mellan olika samhällsgrupper”.

Yngre kan därmed få svårt att etablera sig på bostadsmarknaden om de inte har föräldrar som kan ställa upp som garanter för blancolån. Drygt en femtedel, 21 procent, lånar privat eller tar blancolån för att täcka upp de sista 15 procenten av köpesumman.

Andra läste även:

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Norrland klarar sig utan Stockholm

Norrland klarar sig utan Stockholm

Nära I samband med självständighetsomröstningen i Skottland aktualiseras frågan om ett fritt och oberoende Norrland. Enligt ekonomerna skulle det vara möjligt. ?

Tycker du att Norrland borde bli självständigt?
Loading ... Loading ...

Enkät: "Vi skulle klara oss väldigt bra"

Nära VK frågade fem länsbor om de tror att ett självständigt Norrland är en bra idé. Så här svarade de. ?

Spänd väntan på Skottlands val

Utrikes Spänningen stiger i Skottland inför rösträknandet i dagens folkomröstning om självständighet. 

Handelshögskolan firar 25 år

Handelshögskolan firar 25 år

Affärsliv Det var inte utan motstånd som Handelshögskolan i Umeå startade för 25 år sedan. Men motståndet lade sig och i dag lockar skolan studenter och forskare från hela världen. ?

Han ska styra hamnbolaget

Han ska styra hamnbolaget

Holmsund/Obbola Nu är det klart vem som ska styra det nybildade bolaget Kvarkenhamnar AB.  ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
På andra sidan gränsen finns drömjobb och olja

På andra sidan gränsen finns drömjobb och olja

Affärsliv Här i Brønnøysund – 11,4 mil fågelvägen från Joesjö – har flera personer med anknytning till Västerbotten sin utkomst och vissa lever sin yrkesdröm. ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Bättre lön - men __allt är dyrare

Bättre lön - men
allt är dyrare

Affärsliv Katarina och Sofia från Västerbotten trivs bra efter flytten till Brønnøysund ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Välkomnar turister __i tidigare väglöst land

Välkomnar turister
i tidigare väglöst land

Affärsliv Elektriciteten kom hit 1985, vägen 1991 och året därpå bosatte sig makarna Olofsson här. Nu välkomnar de turister i strid ström. ?