Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Ekonomitelegram

Bolånetakets effekt håller i sig

Publicerad 7 mars 2013

Ekonomi Bolånetaket fungerar och få hushåll tar lån över 85 procent av marknadsvärdet när de köper bostad, visar årets bolåneundersökning från Finanasinspektionen. Men den låga amorteringsviljan är också en viktig fråga och Riksbankschef Stefan Ingves vill gärna se en ”amorteringskultur”.

I årets undersökning har Finanasinspektionen (FI) särskilt kartlagt användningen av lån utan säkerhet, så kallade blancolån. Undersökningen visar att det bara är elva procent som tar lån över taket.

I hushåll med lägre lån amorterar i dag bara fyra av tio hushåll och i en långsam takt. Samtidigt har amorteringsbeteendet förbättrats hos hushåll med stora lån, skriver FI som nu ska analysera de framtida effekterna av hushållens amorteringar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

I dag är amorteringstakten i genomsnitt 140 år för de bottenlån som amorteras. FI och Riksbanken ska därför tillsätta en gemensam analysgrupp för att analysera de långsiktiga effekterna av hushållens skuldsättning.

Riksbankschefen Stefan Ingves vill att alla på sikt ska amortera på sina bolån. Första steget borde vara frivilliga överenskommelser eller att bankerna når den insikten på egen hand.

— Fungerar inte det så utgår jag från att det blir någon lagstiftning i slutänden, sa Ingves till journalister efter en utfrågning i riksdagens finansutskott.

Han understryker att det borde ligga i bankernas eget intresse att se till att alla amorterar på sina lån och en ny amorteringskultur kommer till stånd, eftersom det minskar bankernas risker vid svängningar i ekonomin.

— Får man problem på bostadsmarknaden då löper man också risken att få en större diskussion om svenska bankers stabilitet och hur det ser ut på den kanten och det är inte bra, givet de svenska bankernas stora utlandsberoende, sade Ingves.

Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson är nöjd med utvecklingen efter att bolånetaket infördes.

— Det bröt den eviga trenden med ökade belåningsgrader och har gett hushållen bättre krockkuddar. Tidigare var hushållens marginaler för små.

Men att amorteringstiden för lån under 75 procent av bostadens marknadsvärde är så lång som 140 år bekymrar.

— Man bör fundera över vad man vill ha för belåningsgrad när man går i pension och inkomsterna minskar.

Enligt Kerstin af Jochnick, vice riksbankschef, har Riksbanken gjort helt rätt i att under senare år lägga stor vikt vid hushållens skuldsättning och läget på bostadsmarknaden i sina övervägande i penningpolitiken.

— Vi är inte oroliga för att det finansiella systemet ska drabbas, men vi oroar oss för vad som skulle hända om vi får ett boprisfall, säger af Jochnick.

I sin undersökning har FI också tittat på bankernas sätt att räkna ut bolånetagarnas ”kvar att leva på” och konstaterar att beräkningarna skiljer sig åt mellan bankerna. Fler hushåll får mindre kvar att leva på än vad bankernas beräkningar visar. Det tänker FI följa upp med bankerna.

Men generellt sett visar FI:s stresstest att hushåll som har tagit ett nytt bolån har god återbetalningsförmåga och god motståndskraft. Det gäller såväl mot ränteuppgångar och inkomstbortfall som prisfall på bostäder.

Samtidigt visar Skanskas nya enkät med bostadsköpare att bolånetaket slår hårdare mot vissa inkomst- och åldersgrupper. TNS Sifo som genomfört enkäten drar slutsatsen att bolånetaket ”förstärker klyftorna mellan olika samhällsgrupper”.

Yngre kan därmed få svårt att etablera sig på bostadsmarknaden om de inte har föräldrar som kan ställa upp som garanter för blancolån. Drygt en femtedel, 21 procent, lånar privat eller tar blancolån för att täcka upp de sista 15 procenten av köpesumman.

Börsen skakas av rysk valutakollaps

Börsen skakas av rysk valutakollaps

Ekonomi En kollaps för den ryska rubeln och fortsatt prisfall på råolja skakar marknaden. Stockholmsbörsen sjunker med 1,3 procent. 

Stor order till it-företag i Umeå

Affärsliv Umeåföretaget Hi5 har tagit hem en stororder som innebär att man blir leverantör av datorarbetsplatser till hela till Sveriges Radio.  ?

Falukorv - en nära nykomling

Falukorv - en nära nykomling

Affärsliv Falukorv tillverkad av råvara från Västerbotten finns nu i ett tiotal butiker runt om i länet.  ?

SCA betalar bäst för timmer

SCA betalar bäst för timmer

Affärsliv SCA betalar bäst för talltimmer i Västerbotten, 400 kronor per kubikmeter.  ?

Öppnar inredningsbutik

Umeå I mars öppnar H&M sin inredningsbutik H&M home i Umeå.  ?

Tusentals tjänster behövs i Umeå

Tusentals tjänster behövs i Umeå

Affärsliv Det finns ett behov av 1 150 tjänster i Umeås IKT-bransch inom de närmaste åren. ?