Kultur

Ordmassor i ett ofantligt kosmos

Publicerad 6 mars 2013 (uppdaterad 19 oktober 2013)

Kultur VK:s resencent Björn Löfström trevar sig fram genom ordmassorna i bokens ofantliga kosmos. Michail Sjisjkins Brevboken är stor rysk litteratur.

Michail Sjisjkin.
Böcker

Michail Sjisjkin
Brevboken
Ersatz förlag

Den ryska litteraturen har, precis som Ryssland, tappat mycket av sin forna stormaktsposition, konstaterar Uppsalaforskaren Nils Håkansson i en ny avhandling. Det kommer att dröja ett tag, ett halvt sekel kanske, tror han, innan en ryss tilldelas nobelpriset igen efter Solzjenitsyn och Joseph Brodsky.

Jag satsar hundra rubler på att det kommer tidigare.

Jag har just avslutat Brevboken av Michail Sjisjkin. Den andas Tjechov, Tolstoj. James Joyce. Vad ni vill. Och är – obeoende av Rysslands roll i världspolitiken – stor rysk litteratur.

Ett av Sveriges minsta förlag ger ut den, Ersatz i Stockholm. Dess reportoar av rysk litteratur är bred och imponerande som en sovjetisk tank: Lermontov, Platonov, Pasternak, Tsvetajeva. Ingen rysskräck där inte!

Michail Sjisjkin, 52, har skrivit flera romaner och tagit emot flera stora pris i hemlandet men är i stort sett okänd bortom Ryssland. Han pendlar mellan hemlandet och den tysktalande delen av Schweiz. Uppenbarligen inte av skatteskäl.

– Man föds i ett land, men det betyder inte att man alltid ska bo i detta land, har Sjisjkin sagt i intervjuer. En sympatiskt befriande attityd i en tid när Ryssland igen rustar upp och sluter skalet om sig i sin evigt paranoida syn på Västerlandet.

I andra uttalanden ser Sjisjkin sig som allierad till Ivan Bunin (exilryss, nobelpriset 1930) som ”aldrig kompromissade med sin konst” och Anton Tjechov som lärt mig att ”ingen människa är helt igenom negativ”.

Konceptet i Brevboken är klassiskt: ung man älskar ung kvinna och aldrig får de varandra. De bor inte i samma hus, inte i samma kvarter, inte i samma land.

För att göra det ytterligare mer komplicerat: De bor inte ens i samma tid.

Medan den unga kvinnan, Sasja, studerar medicin i gissningsvis 1960-talets Leningrad, deltar hennes dyrkade Volodja i ”boxarkriget” i Kina vid 1800-talets slut. Rebelliska kineser som protesterade mot det utländska inflytandet slogs ned av en expeditionsarmé av amerikaner, britter, japaner och ryssar.

De unga tu skriver brev till varandra som aldrig kommer fram. Som aldrig har en utsikt att komma fram eftersom självaste tiden utgör den orubbligaste av alla stoppklossar.

Brevboken är en romankonstruktion man kan bli konfunderad av och förtjust i, i den ilsnabba, själlösa e-postens era.

Vilka brev!

De är hett passionerade, vardagliga, erotiska, exotiska. Orden flyger över tiden och boksidorna som lätta sommarmoln. Men i bakgrunden mullrar kanonerna, de rebelliska liksom den imperialistiska expeditionskårens som vill tvinga Kina till underkastelse.

Volodja är skrivare vid en bataljon med uppgift att meddela de stupades familjer.

”Vad skall jag skriva? Att en idiot till officer gett oss en idiotisk order som lett till en slakt utan mening”, undrar han i ett av sina brev.

Romanen är ett universum och ett universitet.

Mellan striderna och halshuggningarna hinner Volodja erinra sig livet, och det minsta lilla liv, det usligaste lilla kryp:

”Har inte daggmasken en själ”, skriver han till sin dyrbara Sasja borta i framtiden.

Och dyker upp med geniala aformismer eller one-liners som:

”Hur kommer det sig, beklagar sig snögubben, att man tycker synd om Titanic, men inte om isberget?”

Som svensk kan jag bara bli helt betagen i följande strof:

”Descartes dog eftersom han tvingades stiga upp klockan fem innan morgonen grytt för att undervisa drottning Kristina i filosofi!”

Här finns flera läsarter. Det är inte bara en bok om Ryssland. Kärleken, livet, döden är universell. Samma glädje, samma fruktan här som där.

Man kan eventuellt se Sjisjkins roman som en allegori över dagens Ryssland, det enorma gapet mellan de fattigaste, minst utbildade ryssarna som vill ha den gamla tiden tillbaka, tsarens eller Stalins, och den nya eliten som endast fungerar i termer av pengar och makt. Och vars barn slipper hamna i kasernerna, bara man vet vilken general som kan mutas.

Jag trevar fram genom ordmassorna, hakar upp mig vid detaljer, vandrar utmattad vidare i denna boks ofantliga kosmos.

Ett vet jag: hundra ryska rubel motsvarar just nu ganska precis trettio kronor. De sa det i banken nere vid Kievskijstationen

i Moskva.

BJöRN LöFSTRöM

  • Gäst

    Ivan Bunin fick nobelpriset 1933 och inte 1930 som står i recensionen. På svenska finns Bunins underbara novellsamling Mörka alléer, utgiven av Akvilon förlag.

Svensken en mix av DNA

Svensken en mix av DNA

Bok Tack vare DNA-forskning har en ny bild av Sveriges ursprung och den svenska befolkningens härstamning vuxit fram. Bakom en ny bok som skildrar detta står Karin Bojs och Peter Sjölund. ?

Stressen visar samhällets klyftor

Stressen visar samhällets klyftor

SARA MEIDELL. Vi kan aldrig tillåta varken människor eller samhällstillstånd att betraktas som fält av kol och aska. ?

Norén drabbar med sin prosa

Norén drabbar med sin prosa

Bok Lars Noréns prosabok Efterlämnat drabbar med sina berättelser om mannen och människorna i hans sfär.  ?

Mozart Salzburgs store son

Mozart Salzburgs store son

Kultur I sitt andra resebrev rapporterar Gunnar Balgård från Salzburg där uppskattningen av musiksnillet Mozart förstärkts.  ?

Sara Meidell

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Folksjäl med skygglappar

Folksjäl med skygglappar

Kultur I en tredelad reportageserie reser Pia Sjögren i Australien, happy-go-lucky-landet framför andra, men med en självbild där koloniseringen av urfolken inte får plats. ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Rasism dödar den australiska drömmen

Rasism dödar den australiska drömmen

Kultur I Australien ökar rasismen liksom på många andra håll i världen – men tätt följer också en argare och skarpare proteströrelse, i musiken och från ursprungsfolken. ?

Julkryss i kulturens sjuksalar

Julkryss i kulturens sjuksalar

Kultur I årets julkryss tar vi rygg på Svt:s Fråga doktorn. Det blir, bland annat, frågor om författande läkare, sjuksköterskor på film och operans döende sopraner.Ni har till den 9 januari att klura ut svaren. Lycka till! ?

Mest läst på kultur