Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Familj

Vi är många som kvalar in i kategorin små fartsyndare

Publicerad 4 mars 2013

Familj KRÖNIKA
Häromdagen frågade min hustru om Transportstyrelsen per automatik meddelar när det är dags för henne att förnya körkortet. Troligen inte, svarade jag och tillade skämtsamt.

Benny Stiegler.

– Det är väl inte så noga. Körkortet behöver du ju ändå aldrig visa.

Aldrig är förstås att ta i, men min egen erfarenhet ger i alla fall fog för att påstå att detta sker ytterst sällan. Med viss reservation för att minnet sviker kan jag bara erinra mig tre tillfällen de senaste 31 åren då jag stoppats vid en poliskontroll. Alltså bara en gång per decennium sedan 18 juli 1982 – ett datum jag aldrig glömmer.

Det var nämligen dagen efter att jag träffat min blivande hustru, samma kvinna som häromdagen frågade om körkortsförnyelsen. På vägen hem efter ett besök hos henne blev jag invinkad av konstapeln, listigt gömd bakom den branta kurvan på Strombergs väg. Där ett mycket kort samtal utspann sig.

– Det här tar inte lång tid va, frågade jag.

– Vadårå, kontrade polisen.

– Sportspegeln börjar alldeles strax.

– Kör!

Senast jag ombads plocka fram körkortet var i början på 2000-talet. Ändå har jag genom åren rattat ganska rejält, runt 3 500 mil per år i jobb och privat i såväl stad som kust- och inland och gjort åtskilliga längre turer på både 200 och 300 mil.

Hur statistiskt relevant min egen erfarenhet är vet jag inte. Har försökt att kolla efter siffror på nätet, men gått bet. Kanske är jag ett undantag, kanske är det ungefär så här det ser ut för de flesta?

De senaste två månaderna har jag haft anledning att flitigt nöta sträckan Umeå-Skellefteå, det har säkerligen blivit ett 25-tal resor tur och retur under varierande tid på dygnet. Under alla dessa har jag sett en (!) målad polisbil. Det känns onekligen aningen märkligt då jag någonstans i bakhuvudet har ett minne av hur någon hög polischef, alternativt en justitieminister, för inte så många år sedan utlovade större polisnärvaro på våra vägar. Kanske finns ökad närvaro där trots allt, men mest i form av ”den osynliga trafikpolisen” i civila fordon?

Förresten begriper jag inte riktigt Rikspolisstyrelsens återuppväckta strategi med att fiska med finmaskiga garn i fartkontrollerna och bötfälla också de små fartsyndarna – de som kör 6-9 kilometer för fort. Visst, det är formellt ett lagbrott, men här finns anledning att undra över hur poliserna ute i verkligheten – om de lägger ut sina nät rätt – ska hinna med att hantera fångsten och skriva ut alla böteslappar? Vi är väldigt, väldigt många som kvalar in i kategorin små fartsyndare.

Hur många som tillhör gruppen ”bil-sminkare” vill jag inte ens veta, men för en tid sedan upplevde jag faktiskt en sådan. I rusningstrafik, på tvåfilig 30-sträcka, rullade en bil förbi – där den kvinnliga föraren var i full färd med att måla mascara på ögonfransarna!

”En bra förare hör när det smäller”

  • Mange

    Bra skrivet, jag fastnade på en mening du hade och det handlade  om när du kör ske-umeå och bara sett en ”målad” polisbil och det är faktiskt dagens verklighet, jag kör dagligen till jobbet och under dessa två år jag kört så har jag max sett 5 ”målade” poliser men däremot så har jag sett åtskilliga civila poliser.
    Och just där ställer jag mig då frågande på nästa mening när ”justitieministern” går ut och säga att polisen ska synas mer, men hur gör dom då när ingen vet att dom är där ?? ska det vara så att dom inte ska synas så dom får ta mer böteslappar ?
    Näe om rätt ska vara rätt så tycker jag att dom ska ta bort fartkamerorna och låta mer ”målade” polisbilar vara ute på vägarna.

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Håller idrottsligt intresse vid liv

Håller idrottsligt intresse vid liv

Porträtt Till en som fått pris på en idrottsgala blir första frågan förstås ”Hur känns det?” – Det känns jätteroligt och hedrande, säger Gunnar Astergren.  ?

Fem frågor till  Lennart Holmlund

Fem frågor till
Lennart Holmlund

Födelsedagar Lennart Holmlund fyller 70 år lördag den 13 februari. Hans meritlista är för lång för att återberättas här, men med 20 år som kommunstyrelsens ordförande är hans namn för många synonymt med Umeå.  ?

Familjen satsade  på något nytt

Familjen satsade
på något nytt

Porträtt Joakim Stenberg har flyttat runt i Sverige, för utbildning och för jobb, men nu är han på väg att rota sig med sambo och barn hemma i Umeå.  ?

Han står beredd  med traktor och plog

Han står beredd
med traktor och plog

Porträtt När VK först får kontakt med Daniel Olofsson i Bullmark sitter han i traktorn och kör snöplog.  ?

Gängledartanten gillar inte fjask med mobil

Gängledartanten gillar inte fjask med mobil

Kåserier Jag blev ståendes i hallen häromdagen med en soppåse i den ena handen och mobiltelefonen i den andra. Överlade med mig själv. Behövde jag verkligen ha mobilen med mig ut på gården?  ?

Kombinerar sina stora intressen

Kombinerar sina stora intressen

Porträtt Mats Ylinikka i Täfteå har två stora specialintressen i livet. Fotografering och musik. Han har lyckats kombinera dessa intressen. ?

Vill tala mer om svenska tabun

Vill tala mer om svenska tabun

Porträtt Karin Berglund Örneholms engagemang när det gäller psykisk ohälsa, maktmissbruk och hemlösa har lett fram till en fotoutställning. ?

Ung chef med  kärlek på distans

Ung chef med
kärlek på distans

Porträtt Trots sin låga ålder har David Thornberg hunnit med att utbilda sig till både kock och byggnadsingenjör. Nu är han chef i Hudiksvall.  ?