Detta är en debattartikel. Det betyder att innehållet är skribentens egna uppfattning.

Tuff framtid väntar skolan i Vännäs

Debattartiklar.
Då byskolorna var uppe till debatt senast gavs kanske löften och förhoppningar. Men försök gjordes också att beskriva att det inte går att garantera fortlevnad för alla skolor då ingen vet förutsättningarna långsiktigt. Nu är frågan uppe utifrån att kommunen har mycket svårt att lyckas sy ihop en budget
som kan hålla långsiktigt. Budgetarbetet i Vännäs präglas av politiskt samförstånd. Kommunen står inför utmaningar. De beslut som måste tas är inte enkla och lätta att fatta.
Det skriver Johan Söderling som är kommunstyrelsens ordförande (S) i Vännäs.
Västerbottens-Kuriren
Uppdaterad 21 februari 2013 kl. 00:27

Politikens ansvar är att utifrån de medel som finns att tillgå, erbjuda och tillse att kommunens medborgare kan erbjudas så bra service som möjligt. Reaktionerna låter inte vänta på sig när det gäller byskolornas framtid i Vännäs. Något annat hade vi i politiken heller inte väntat oss, skolor är ju en fråga som engagerar många.

Denna text är ett försök att ge en större bild av sammanhangen/förutsättningarna och varför frågan om byskolorna dyker upp igen.

Då byskolorna var uppe senast gavs kanske löften och förhoppningar, men också försök att beskriva att det inte går att garantera fortlevnad för alla skolor då ingen vet förutsättningarna långsiktigt.

Nu är frågan uppe utifrån att kommunen har mycket svårt att lyckas sy ihop en budget som kan hålla långsiktigt. Just frågan om byskolorna utgör cirka en tredjedel av det samlade behovet av sparkrav. I dag pratar vi om ett minskat utrymme på cirka 10-12 miljoner utifrån vad som nu är känt. Byskolor eller inte är i detta sammanhang enbart en ekonomisk fråga.

Kan behovet för skolan klaras på ett annat sätt med minst samma kvalitet som i dag? Ja, säger de som vet, till och med bättre kvalitet.

Utifrån vad som är känt i dag, det låter osäkert och otydligt, vet inte kommunen exakt vilka förutsättningar som gäller? Enkelt svar blir nej, det vet inte vi eller någon annan heller. Inte ens finansdepartementet kan förutse konjunkturer och genomslaget på nationell ekonomi med säkerhet. Kommunerna lägger alla budgetar utifrån prognoser som räknas ut centralt och som förändras månad för månad, nästan dag för dag. Hur kommunens budget höll står med ganska stor säkerhet klart först någon månad efter det år den faktiskt gällde.

Till detta kommer förstås lagförslag och utredningar om utjämningsbidrag, ökade krav på kommunerna och allt mer sällan kompensation. Kommunerna får allt större ansvar men allt mindre "självstyre".

Sverige har ett system för att jämna ut skillnader mellan kommuner. Det är bra. Hur utjämning ska ske har utretts och en översyn av hur man ska räkna har gjorts. Resultatet blev ett nytt system som alla inblandade ledamöter var överens om. När man sedan la till siffrorna i systemet blev det ett ramaskri från "förlorarna" och regeringen sköt upp hela processen.

Nu har frågan lyfts igen och för Vännäs skulle detta innebära ett ökat bidrag med cirka åtta miljoner kronor. Kommunerna runt Stockholm blev förlorare och då backar regeringen och ger dessa kommuner kompensation för att de förlorade i nya uträkningen.

Vännäs kommun får cirka 3,5 miljoner i stället för de åtta som utredningen kom fram till. Detta beskriver den verklighet som Vännäs befinner sig i. Till denna problematik ska tillföras hur våra försörjningsstöd växer, alltså de som inte klarar sin egen försörjning, de som blir utförsäkrade och de som inte kan anpassa sig till arbetsmarknaden då samhället genom komvux inte kan ge fortbildning som förut. Detta eftersom bidragen nästan helt försvunnit och det blivit ett kommunalt ansvar i stället för som tidigare en nationell angelägenhet.

Vännäs kommun har haft goda inflyttningssiffror de senaste åren och det är mycket bra. Det ger större skatteinkomster och det är glädjande att fler vill bosätta sig här. Samtidigt medför detta ett större tryck på framför allt förskolan, därför har förskolor byggts på Lägret, i Tväråbäck och det finns planer på ytterligare förskola i Vännäs centralt.

Hur har då processen varit kring frågan om kommunens budget och byskolor. När det gäller kommunens budget sitter alla partier representerade och informationen om förutsättningarna sker som jag tidigare sagt via de prognoser som Sveriges kommuner och landsting presenterar. Den prognos som sammanfaller bäst i tid med budgetarbetet gäller. I fjol och i även i år gäller prognosen i april.

Kommunens budgetarbete startar dock mycket tidigare. Det börjar redan i månadsskiftet oktober-november med kommunstyrelsedagarna.

Under första dagen träffas kommunstyrelsen tillsammans med en rad andra. Fackliga företrädare, förvaltningschefer, revisorer, ekonomer, nämndernas presidier är inbjudna för att tillsammans kunna få en uppfattning om förutsättningarna och behoven för kommunens medborgare. Syftet är att blicka framåt och kunna för en dag lämna det närmaste omedelbara och planera långsiktigt. Dag två försöker kommunstyrelsen sammanställa intrycken och i grupparbeten arbetas handlingsplaner, ställningstaganden fram.

Detta arbete sker över partigränserna och gemensamt, precis som hela budgetprocessen för övrigt. Detta kom som ett förslag från den statliga kommunakuten som var inkopplad för Vännäs på 90-talet. Det är ganska ovanligt med ett sådant samarbete. Kommuner runt omkring arbetar oftast så att respektive parti tar fram sitt förslag på en budget. Sen läggs förslagen fram till kommunfullmäktige.

Man kan tycka olika om vårt sätt att arbeta i Vännäs, men ett är klart, samförstånd och kommunens bästa ligger för våra ögon. Oppositionens företrädare har också tillgång till den information de behöver. Begränsningarna sitter i stället i hur mycket tid fritidspolitikerna kan lägga in. Där är förstås förutsättningarna olika. Oppositionsrådet har däremot under denna mandatperiod fått ytterligare förtroendetid för att kunna utföra opposition samt också en del uppdrag för kommunen.

När det gäller byskolor har politikerna de senaste åren lagt in 1,6 miljoner extra för att kunna bedriva undervisning i byskolorna. Det har kallats landsbygdssatsning i budgetsammanhang. Utifrån vad jag beskrivit om förutsättningarna för framtiden kan man kanske förstå att den satsningen kommer upp när pengarna tryter. Om man till detta lägger att regeringens arbete med behörighetskraven 2015 slår väldigt hårt mot mindre skolenheter förstår man att det inte blir lättare.

Mindre enheter är i skolvärlden på central nivå när elevantalet understiger 200 elever. Vi kan komma att uppleva en situation att 12 elever åk 4-6 i en byskola behöver cirka 14 lärare i det nya systemet. Då får man ytterligare en bild om hur framtiden kan se ut och vilka påfrestningar som det ställer kommunerna inför.

I övrigt är det nog befogat att prata om hur skolsituationen kan se ut efter det att ett eventuellt beslut om nedläggning kommer. Det är minst lika intressant.

Som kommunstyrelsens ordförande har jag ett stort förtroende att bära, ett stort ansvar gentemot alla kommunmedborgare. Beslut som fattas är dock tillsammans med partikamrater, samarbetspartier och övriga partier som kommer till samma slutsats.

I brev och samtal framförs att jag personligen driver och beslutar - men det är helt fel. Det är klart att jag har stor insyn i Vännäs organisation men som sagt besluten fattas tillsammans. Många lyssnar utifrån detta till mina synpunkter.

Vännäs står som kommun inför utmaningar. Ingen ska tro att beslut som fattas eller kommer att fattas är enkla, lätta att ta.

Vi förtroendevalda ska ta vårt ansvar för Vännäs utveckling och Vännäs ekonomi totalt sett.

Johan Söderling

Annons
FÖLJ ÄMNEN
Annons
Annons
Västerbottens-Kuriren
facebooktwitterinstagramrss
phone
  • Växeln
  • 090-17 60 00
  • Redaktionen
  • 090-17 60 10
  • 090-17 60 11
geo
  • Besöksadress
  • VK
  • Förrådsvägen 9
  • 901 70 Umeå
Ansvarig utgivare: Ingvar Näslund | © Copyright Västerbottens-Kuriren | Allt material på sajten är skyddat enligt upphovsrätten