Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Nyheter

Riksbanken rör inte räntan

Publicerad 13 februari 2013 (uppdaterad 13 februari 2013)

Nyheter Riksbanken lämnar sin viktigaste styrränta, reporäntan, oförändrad på 1,0 procent. Och nu är det färdigsänkt, enligt direktionen.

Riksbanken gör bedömningen att reporäntan kommer att ligga kvar på den här nivån under det närmaste året. I övrigt gör Riksbanken i stort sett inga justeringar av sina tidigare prognoser vad gäller BNP och arbetslöshet.

Inflationen bedöms bli litet lägre, 1,8 procent 2014 jämfört med förra prognosen som talade om 2,0 procent.

Två av Riksbankens sex ledamöter reserverade sig, precis som vid en lång rad tidigare tillfällen, mot majoritetens beslut om oförändrad ränta. Karolina Ekholm ville sänka räntan till 0,75 procent, Lars EO Svensson ville sänka till 0,5 procent.

Från att nästan samstämmigt ha trott på en sänkning började analytikerkåren vackla de senaste veckorna. Många tecken tyder på att konjunkturen kanske redan är på väg att vända, med bättre drag i USA, Tyskland och Kina.

I SEB:s investerarenkät i veckan trodde två tredjedelar av de största aktörerna på räntemarknaden att det inte skulle bli någon sänkning.

— Det är påtagligt att det mesta är bättre än förväntat. Konjunkturen har redan vänt så det är för sent att sänka räntan, sade Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén i går.

Svenska marknadsräntor steg, medan kronan stärktes något omedelbart efter beskedet om oförändrad reporänta.

Kronan lyfte 4-5 öre mot euron och dollarn, medan den tvååriga svenska statsobligationen steg från 1,06 före beskedet till 1,09 efter. Tioårsräntan gick upp från 2,04 till 2,06 procent.

Fakta: Styrräntan

Det är Riksbankens direktion med sex direktörer som avgör hur hög styrräntan ska vara. Grundprincipen är att styrräntan höjs när ekonomin är på väg in i en högkonjunktur som brukar leda till högre inflation.

Räntehöjningen ska kyla av ekonomin och hindra inflationen att stiga över Riksbankens mål på 2,0 procent. På motsvarande sätt ska Riksbanken sänka räntan när ekonomin är på väg mot lågkonjunktur.