Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur

Komplett med Hemsöborna

Publicerad 13 februari 2013 (uppdaterad 19 oktober 2013)

Det är fullbordat! Med Hemsöborna som grand final har Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk slutligen nått målet efter ett maratonlopp på dryga trettio år.

August Strindberg
BÖCKER

August Strindberg
Hemsöborna. Skärgårds- berättelse
(Nationalupplagan av Samlade Verk nr 24)
Norstedts

Målgången ägde rum redan i slutet av 2012, detta märkliga jubileumsår då man firade att författaren varit död i hundra år. Alla teateruppsättningar, seminarier, utställningar, föreläsningar och övriga evenemang under fjolåret visade dock hur högst levande Strindberg fortfarande är.

Ska vi vara riktigt petnoga återstår ännu en volym, ett registerband, tänkt att fungera som översikt och ingång i nationalupplagans enorma textmassa om över 20 000 sidor. Det tänks komma ut i höst som allra sist av de 72 delarna. Ett febrilt letande efter den kända novellen Ett halvt ark papper kommer registret exempelvis att avhjälpa. Att Strindberg placerat den bland sina ”Sagor” förvånar säkert många.

Strindbergstexterna är nu kompletta och ledningsgrupp, redaktionskommitté och redaktion samt de genom åren hela 34 del-redaktörerna kan andas ut.

Till dessa senare hör Gunnar Ollén, som står i särklass med att ha redigerat hela 19 volymer och säkert gläder sig extra mycket, då avslutningen sker året han fyller hundra. Tyvärr har några andra delredaktörer redan andats ut för gott, liksom många läsare som entusiastiskt tecknade sig som abonnenter 1981, när första volymen efter många års förarbete publicerades. Att det skulle ta 32 år, i stället för förespeglade tio, anade nog ingen. Också alerta Tidsspegeln, bokhandeln i Sundsvall som skötte mångas abonnemang, har hunnit klappa igen.

Även om det känns tillfredsställande med projektet i hamn, så uppstår problem med så här lång utgivningstid. Viktigast är svårigheten att bibehålla balansen; att ägna varje enskild del samma omsorg. Vid starten betonades det ”folkliga” syftet, säkert av kommersiella skäl. Böcker för gemene man, var tanken, och ändå vetenskapligt helgjutna.

Men rätt snart fick vetenskapligheten högre prioritet och utgåvorna drabbades av något man kan kalla kommentarelefantiasis. Strindbergs bäst kända romaner illustrerar utmärkt fenomenet. I Röda rummet från 1981 utgjorde kommentarer och ordförklaringar 9 procent av textmängden, mot drygt 44 procent för aktuella Hemsöborna. Lätt misstänker man många abonnemangsavhopp i takt med delarnas ökande tjocklek och pris.

Fördelar finns å andra sidan också med en sölig utgivningstakt. Digitala revolutionen hann snart ikapp projektet och man kunde då överge ursprungstanken att i separata tryckta volymer publicera också de textkritiska kommentarerna, som riktar sig till forskare och specialister. Nu kan dessa i stället läsas på nätet, hos Litteraturbanken.se.

Hemsöborna var obligatorisk läsning för oss realskoleelever i Malå runt 1960 och jag tyckte inte alls om den. Med en frikyrklig fostran, som mer gav akt på moralen än själva tron, blev pastor Norström alltför svårsmält. En kyrkans man som svor, söp och horade var inte trovärdig, helt enkelt.

Att vidare madam Flod stod lik i stugan under en hel julhelg gjorde läsupplevelsen obehagligt skräckinjagande för oss i yngre tonåren.

Betydligt angenämare att så här halvseklet senare ta del av romanen, även om Allan Edwall och Sif Ruud från den fenomenala tv- serien står i vägen för ens egna inre bilder. Och efter att ha läst en så sprittande frisk och livfull skärgårdsberättelse tar man gärna del av nästan lika många sidors kommentarer.

Här påminns man om att Strindberg skrev Hemsöborna under en dryg septembermånad 1887 i bayerska Lindau vid Bodensjön. Han gjorde bruk av det han kallar reservfonden från sju somrar på Kymmendö. Men det var länge sedan och då inget tyder på att han hade skriftlig dokumentation är romanen bara som minnesprestation närmast osannolik.

Hur kan han med sådan suverän korrekthet beskriva miljön och återge denna arsenal av ö- och sjölivets termer, rekvisita och naturfenomen?

Metoden kallade Strindberg hallucinationsrealism, men han beskrev också romanen som ett återfall i oetisk ”konstruktionslitteratur”, vilken han föraktade men kände sig tvingad till som publikfrieri.

Egentligen ville han fortsätta ställa sin förmåga i samhällets tjänst, men efter Giftasfejden och det självbiografiska, politiska skrivandet var impopulariteten så grundmurad att inte ens kritikens hyllningar av Hemsöborna satte någon vidare fart på försäljningen.

Valet av originalmanus som självklar utgångspunkt för texterna i Samlade Verk har ibland ifrågasatts. Beträffande Hemsöborna är det alldeles nödvändigt. Bonniers fick nämligen kalla fötter i stormarna kring Strindberg och gick fram rejält med censursaxen.

Först 1949 införlivades de strukna avsnitten med texten. Att pastor Norströms grövsta förlöpningar hade tvättats bort från förstautgåvan fick förstås författaren att rya om nidingsdåd och kastration.

Däremot kunde nog strykningarna ha gagnat oss städade skolbarn i det inre av Västerbotten år 1960.

TOMMY SUNDIN

Mellan liv och dikt

Mellan liv och dikt

Bok Umeå-aktuella Samantha Ellis återvänder till sig själv genom litteraturen och ställer fusionen mellan liv och dikt i centrum ?

251 texter med hög specifik vikt

251 texter med hög specifik vikt

Bok Livliga kast från ämne till ämne, högt och lågt i varierande stämningslägen ryms i Adam Zagajewskis prosasamling. Ett vishetsprojekt, skriver Tommy Sundin som läst. ?

Jag blir aldrig klar med Dostojevskij

Jag blir aldrig klar med Dostojevskij

Krönikor Är globalisering och gränsöverskridande verkligen av godo? Har inte de viktigaste upptäckterna gjorts av individer utanför de gängse sammanhangen? ?

Japansk vardag i fokus

Japansk vardag i fokus

Kultur För sextonde året har två europeiska fotografer skildrat japanskt vardagsliv. 2014 var det svenska fotografen Nina Korhonen och Alexander Gronsky från Riga som fångade sina bild av landet, och resultatet visas under sommaren i Umeå. ?

Svårt känna sig som norrlänning

Svårt känna sig som norrlänning

Krönikor Hur ska en riktig norrlänning vara? Duger jag? Jag är visserligen född i Umeå, liksom mina föräldrar, men det är också problemet.  ?

Slipat när Gamba avslutade

Musik Folklore med influenser från England, Frankrike och Ryssland stod på programmet när Rumon Gamba gjorde sin sista symfonikonsert på Norrlandsoperan. ?

Bilder under ytan

Bilder under ytan

Konst Umeåkonstnären Mark Frygell söker sig under sina egna och betraktarens filter i en ny utställning i Vävens konsthall. ?

En ny vår i kampen mot extremism

En ny vår i kampen mot extremism

Krönikor I brev nummer två från Paris skådar Fredrik Ekelund ett Frankrike efter attentaten. ?

Fruktat lag från skäret

Fruktat lag från skäret

Kultur Ett fynd för den som vill lära känna gårdagens idrottsliv, det skriver Per Runesson om publikationen Visuellt, som i senaste utgåvan beger sig till Norrbyskär. ?

Passion maestrons melodi

Passion maestrons melodi

Kultur Med okuvlig energi har Rumon Gamba utmanat både sig själv och musikerna under åren som chefdirigent för Norrlandsoperans symfoniorkester. Och det lilla operahuset vid sidan om de stora scenerna kommer han aldrig att glömma. ?

Rationella robotar och intuitiva människor

Rationella robotar och intuitiva människor

Musik I en ny bok väcker Linda Johansson en nödvändig filosofisk diskussion i en tid av teknisk utveckling som gör robotar allt mer människolika. ?

Aktion till försvar för hotat konstverk

Aktion till försvar för hotat konstverk

Konst En konstaktion genomfördes på måndagen i Örnsköldsvik för att rädda de popplar som ingår i ett konstverk av Monika Gora, som nu står inför avverkning. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Varför ännu ingen fristad i Umeå?

Varför ännu ingen fristad i Umeå?

Krönikor Det insomnade fristadsprojektet ett sorgligt kapitel i kulturstadens närhistoria. ?

Serie: Språkpolisen

Serie: Språkpolisen

Kultur Anneli Furmarks tecken i tiden. ?

Humoristisk dystopi i Nobelklass

Humoristisk dystopi i Nobelklass

Bok Läs Tommy Sundins recension av nyligen korade Bookervinnaren László Krasznahorkais Motståndets melankoli. ?

Hur länge ska raseriet få fortgå?

Hur länge ska raseriet få fortgå?

Essä Rikard Ekholm om hur kriget i Syrien och Irak drabbar ett kulturarv i civilisationens vagga. ?

Jag har seriekomplex

Jag har seriekomplex

Krönikor  Johanna Lindbäck jobbar hårt för att inte bara läsa texten.  ?

Utan maktanalys i Missenträsk

Utan maktanalys i Missenträsk

Kulturdebatt Att Åsa Linderborg inte reflekterar över sina kultursidors makt är oroande, det skriver Provinsredaktörerna Pernilla Berglund och Helena Fagertun i ett inlägg i Jack Hildén-debatten. ?

Samantha Ellis till ny författarscen

Samantha Ellis till ny författarscen

Kultur Den brittiska dramatikern, journalisten och författaren Samantha Ellis är först ut på Umeås internationella författarscen. ?

Högaktuell radikalitet

Högaktuell radikalitet

Essä Författaren Marguerite Duras är högaktuell än i dag, konstaterar Carl Åkerlund.  ?

Producent prisas av Riksteatern

Producent prisas av Riksteatern

Kultur Riksteatern har utsett producenten Meta Tunell vid Umeå Teaterförening till årets anställd. ?

Bäst på samtidens svåra frågor

Bäst på samtidens svåra frågor

Krönikor Ungdomsböckernas förmåga att frispråkigt renodla gör dem viktiga för att förstå vår svårbegripliga samtid, skriver Maria Jönsson. ?

Mest läst på Kultur