Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur

Komplett med Hemsöborna

Publicerad 13 februari 2013 (uppdaterad 19 oktober 2013)

Det är fullbordat! Med Hemsöborna som grand final har Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk slutligen nått målet efter ett maratonlopp på dryga trettio år.

August Strindberg
BÖCKER

August Strindberg
Hemsöborna. Skärgårds- berättelse
(Nationalupplagan av Samlade Verk nr 24)
Norstedts

Målgången ägde rum redan i slutet av 2012, detta märkliga jubileumsår då man firade att författaren varit död i hundra år. Alla teateruppsättningar, seminarier, utställningar, föreläsningar och övriga evenemang under fjolåret visade dock hur högst levande Strindberg fortfarande är.

Ska vi vara riktigt petnoga återstår ännu en volym, ett registerband, tänkt att fungera som översikt och ingång i nationalupplagans enorma textmassa om över 20 000 sidor. Det tänks komma ut i höst som allra sist av de 72 delarna. Ett febrilt letande efter den kända novellen Ett halvt ark papper kommer registret exempelvis att avhjälpa. Att Strindberg placerat den bland sina ”Sagor” förvånar säkert många.

Strindbergstexterna är nu kompletta och ledningsgrupp, redaktionskommitté och redaktion samt de genom åren hela 34 del-redaktörerna kan andas ut.

Till dessa senare hör Gunnar Ollén, som står i särklass med att ha redigerat hela 19 volymer och säkert gläder sig extra mycket, då avslutningen sker året han fyller hundra. Tyvärr har några andra delredaktörer redan andats ut för gott, liksom många läsare som entusiastiskt tecknade sig som abonnenter 1981, när första volymen efter många års förarbete publicerades. Att det skulle ta 32 år, i stället för förespeglade tio, anade nog ingen. Också alerta Tidsspegeln, bokhandeln i Sundsvall som skötte mångas abonnemang, har hunnit klappa igen.

Även om det känns tillfredsställande med projektet i hamn, så uppstår problem med så här lång utgivningstid. Viktigast är svårigheten att bibehålla balansen; att ägna varje enskild del samma omsorg. Vid starten betonades det ”folkliga” syftet, säkert av kommersiella skäl. Böcker för gemene man, var tanken, och ändå vetenskapligt helgjutna.

Men rätt snart fick vetenskapligheten högre prioritet och utgåvorna drabbades av något man kan kalla kommentarelefantiasis. Strindbergs bäst kända romaner illustrerar utmärkt fenomenet. I Röda rummet från 1981 utgjorde kommentarer och ordförklaringar 9 procent av textmängden, mot drygt 44 procent för aktuella Hemsöborna. Lätt misstänker man många abonnemangsavhopp i takt med delarnas ökande tjocklek och pris.

Fördelar finns å andra sidan också med en sölig utgivningstakt. Digitala revolutionen hann snart ikapp projektet och man kunde då överge ursprungstanken att i separata tryckta volymer publicera också de textkritiska kommentarerna, som riktar sig till forskare och specialister. Nu kan dessa i stället läsas på nätet, hos Litteraturbanken.se.

Hemsöborna var obligatorisk läsning för oss realskoleelever i Malå runt 1960 och jag tyckte inte alls om den. Med en frikyrklig fostran, som mer gav akt på moralen än själva tron, blev pastor Norström alltför svårsmält. En kyrkans man som svor, söp och horade var inte trovärdig, helt enkelt.

Att vidare madam Flod stod lik i stugan under en hel julhelg gjorde läsupplevelsen obehagligt skräckinjagande för oss i yngre tonåren.

Betydligt angenämare att så här halvseklet senare ta del av romanen, även om Allan Edwall och Sif Ruud från den fenomenala tv- serien står i vägen för ens egna inre bilder. Och efter att ha läst en så sprittande frisk och livfull skärgårdsberättelse tar man gärna del av nästan lika många sidors kommentarer.

Här påminns man om att Strindberg skrev Hemsöborna under en dryg septembermånad 1887 i bayerska Lindau vid Bodensjön. Han gjorde bruk av det han kallar reservfonden från sju somrar på Kymmendö. Men det var länge sedan och då inget tyder på att han hade skriftlig dokumentation är romanen bara som minnesprestation närmast osannolik.

Hur kan han med sådan suverän korrekthet beskriva miljön och återge denna arsenal av ö- och sjölivets termer, rekvisita och naturfenomen?

Metoden kallade Strindberg hallucinationsrealism, men han beskrev också romanen som ett återfall i oetisk ”konstruktionslitteratur”, vilken han föraktade men kände sig tvingad till som publikfrieri.

Egentligen ville han fortsätta ställa sin förmåga i samhällets tjänst, men efter Giftasfejden och det självbiografiska, politiska skrivandet var impopulariteten så grundmurad att inte ens kritikens hyllningar av Hemsöborna satte någon vidare fart på försäljningen.

Valet av originalmanus som självklar utgångspunkt för texterna i Samlade Verk har ibland ifrågasatts. Beträffande Hemsöborna är det alldeles nödvändigt. Bonniers fick nämligen kalla fötter i stormarna kring Strindberg och gick fram rejält med censursaxen.

Först 1949 införlivades de strukna avsnitten med texten. Att pastor Norströms grövsta förlöpningar hade tvättats bort från förstautgåvan fick förstås författaren att rya om nidingsdåd och kastration.

Däremot kunde nog strykningarna ha gagnat oss städade skolbarn i det inre av Västerbotten år 1960.

TOMMY SUNDIN

En slöjdare tar till orda

En slöjdare tar till orda

Kultur På onsdag sommarpratar Umeåbon Jögge Sundqvist och då slår han ett slag för slöjd – och förklarar hur det kom sig att han inte ser slöjd som konst.  ?

Text mot dumheten gav ingen effekt

Text mot dumheten gav ingen effekt

Bok ”Man borde grunda en förening mot dumhetens utbredning”, skrev författaren Robert Musil. Det gjorde han inte men han skrev essän Om dumheten som nu finns på svenska, och Tommy Sundin har läst den.  ?

Kullahusets hemlighet under Nixon

Bok ”Det måste löna sig att motarbeta”, hävdade Kjartan Slettemark, Om detta skriver Tomas Strandlund som hittar fynd i sin bokhylla.  ?

Leif GW sticker ut hakan

Leif GW sticker ut hakan

Bok Leif GW Persson visar i sin nya bok det hart när omöjliga i att förena polisarbete på toppnivå med att vara mamma, skriver Inger Dahlman i sin recension.  ?

I mörkret är alla män lika

Kultur Genom individen Hagamannens monstruösa handlingar, tar många män tillfället i akt att ytterligare försöka inskärpa skillnaden mellan ”mig” och ”honom”, skriver P O Ågren angående debatten om Hagamannen. ?

Amatörernas engagemang från Kulturnatta saknas

Kultur Den som ville ta ett initiativ fick göra det och komma med i programmet, skriver Lars Böhlin om Kulturnatta som inte längre finns.  ?

Lysande resa i svenskbygder

Lysande resa i svenskbygder

Bok Läsaren tar del av ett mänskligt möte med den estlandssvenska kulturen i På strövtåg i Aiboland, menar en förtjust Peter Berglund.  ?

Doroteaupproret bär frön till jämlikt samhälle

Doroteaupproret bär frön till jämlikt samhälle

Kultur Att inte fascineras av Doroteabornas till synes orubbliga motstånd är svårt, skriver Erik Persson som ser konflikten kring sjukstugan som en pusselbit i en större samhällsomvandling.  ?

Hör ett smakprov på operan i fårhuset

TV: Hör ett smakprov på operan i fårhuset

Scen Hör ett smakprov på den vackra sången. ?

En kvittrande föreställning

En kvittrande föreställning

Scen Det tyckte VK:s recensent om Opera i fårhuset. ?

Myten Brøgger består

Myten Brøgger består

Bok Än en gång njuter Suzanne Brøgger av att leka kurragömma med läsarna – nu med täckmantel av den biografi Louise Zeuthens lydigt sömmar, det skriver Annelie Bränström Öhman som läst. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

FLYKTVÄGAR
Från Rostock till rymden

Från Rostock till rymden

Kultur En fråga på en färja gör Anders Sjögren till människosmugglare, men människors flykt är ingen nyhet, definitivt inte i science fiction.  ?

Skälet till att kvinnor kryper

Skälet till att kvinnor kryper

Kultur De krypande kvinnorna skulle kunna stå som tema för hela 1900-talet, skriver Annelie Bränström Öhman som känner att inte mycket har förändrats på 2000-talet. ?

Kulturen som utrymningsväg

Kulturen som utrymningsväg

Kultur Det sägs att kulturen ska bära sig, men det viktigaste är att den bär oss. Det skriver Sanna Ulfsparre som är tillbaka på Nordanå i Skellefteå.  ?

Flykt från jagets skevhet

Flykt från jagets skevhet

Kultur Vore livet lättare utan tillgång till flyktvägar? frågar sig Tommy Sundin som i sin betraktelse över klassikern En förlorad värld finner ett nekande svar.  ?

På jakt efter friheten i norr

På jakt efter friheten i norr

Kultur Per Runesson följer the Underground Railroad och slavarnas väg mot frihet i norr i kulturens sommarserie om flyktvägar. ?

Kroppen valde att fly

Kroppen valde att fly

Kultur Under åren av militärövning stod den förträngda ångesten på lut. Om hur den till sist bröt fram berättar Gunnar Balgård i kulturens sommarserie. ?

Farväl, Facebook?

Farväl, Facebook?

Kultur VK Kulturs sommarserie ”Flyktvägar” inleds med en betraktelse av Sara Meidell kring nätberoende och flyktförsök från sociala medier i sommartid. ?

Att fly från och att fly till

Att fly från och att fly till

Kultur Om litterära flyktvägar som fängslat och fascinerat skriver i dag Lena Kjersén Edman i sitt bidrag till kulturens sommarserie Flyktvägar. ?

Mest läst på Kultur