Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur

Det är inte enkelt att bli svensk

Publicerad 19 november 2012

Kultur Jonas Sjöstedt: ”Det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ‘andra’ är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ‘andra’ och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.”

Var kommer du ifrån?
– Upplands Väsby.
– Men jag menar, var kommer du ifrån?
– Jag är född och uppvuxen i Upplands Väsby.

Mannen som frågat tystnar ett ögonblick och ser besvärad ut. Men min vän förstår precis. Frågan handlar egentligen om att han inte är svensk.
– Min pappa är från Uruguay, om det är det du menar, säger min vän sedan.

Det händer ofta. Jag funderar på vad min vän tänker. Kanske undrar han om man någonsin kan accepteras som en svensk bland andra när han har ett annorlunda namn, det oavsett om man har bott det mest av sitt liv här. Om det inte är så, kan ens hans barn, eller för den del barnbarn, bli ”riktiga” svenskar i andras ögon.

Nej, det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ”andra” är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ”andra” och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.

Det var annorlunda när jag bodde i USA. Mitt emot vår lägenhet låg en libanesisk maronitisk kyrka. I kvarten runt om vår bostad låg ett dussin kyrkor, minst två synagogor och en moské. De uppklädda libaneserna som gick i kyrkan mitt emot bjöd in till libanesisk fest i kyrkan varje år. De var stolta libaneser – och stolta amerikaner. De verkade inte se någon motsättning i det.

I USA träffar man svenskamerikaner, irländska amerikaner eller indiska amerikaner. Stolta över sitt ursprung, men amerikaner var de. Jag kunde också ha blivit amerikan, för det kan en invandrare bli i USA. Jag blev det inte, jag flyttade tillbaks till Sverige. Men jag skulle inte ha kunnat bli svensk om jag inte redan hade varit det.

USA är ett land vars historia och nutid har präglats av rasism. Men det finns också något positivt i att man kan bli amerikan och att man ändå kan behålla sin andra identitet – om man vill det. Den motsättning mellan identiteterna som så många svenskar verkar se som olöslig rycker många amerikaner på axlarna åt. Det gör att utanförskapet blir större i Sverige.

Sverige och det svenska har alltid förändrats. Med den ökande internationaliseringen kommer vi att ändras allt mer. Vi förändras av invandring, invandraren förändras ännu mer när den byter land. Tanken på att man inte behöver anpassa sig är orimlig, tanken på att man skulle ge upp sitt ursprung är lika orimlig.

Ibland önskar jag att vi var lite mer som amerikaner, att svenskar också kan vara svensk-uruguyaner från Upplands Väsby.

Jonas Sjöstedt

  • Solort45

    Varför få det att låta som det är kränkande att fråga vart nån kommer ifrån? Varför ska inte den frågan kunna ställas till vem som helst?

    Sen så ska du veta att alla utom indianerna har invandrat till Amerika. Indianerna själva säger inte så mycket faktiskt, för en majoritet av dem är döda samt att deras land är skändat deras land. Alltså De Amerikanska invandrarna. 

    Det är inte heller lika många amerikaner som tar med sig våldtäkter, våld, en skev kvinnosyn och dylikt med sin kultur.

    Sen att säga att vi skall va lite mer som amerikaner säger ju hur verklighetsfrånvarande du är.

    Hela poängen som du missar med flit här är väl ändå att det inte är de stora problemet, utan att de snarare finns en stor önskan i samhället om att inte anpassa sig till de samhälle som redan existerar här och nu.

Livet och dikten flöt ihop

Livet och dikten flöt ihop

Kultur Det plågsamma och svåra, ofta hämtat ur författaren Kerstin Thorvalls egna liv, kombinerade hon med ett lekfullt och humoristiskt språk. Litteraturvetaren Maria Jönsson ville undersöka den spännande motsägelse och skrev en bok om författarskapet.  ?

Jag försöker förstå hur hets känns

Jag försöker förstå hur hets känns

Krönikor Föreställ dig att det skulle dyka upp en organisation som drev kravet på att det borde finnas färre vita, medelålders manliga cineaster här i landet. Det kanske inte skulle oroa dig kära läsare … ?

Norstedts PR-strategi raserar intellektuellt kapital

Norstedts PR-strategi raserar intellektuellt kapital

Krönikor Fulspel och halvlögner i cirkusen kring Millennium tar heder av både litteraturen och kulturkritiken. ?

Sandström återvänder  till operan

Sandström återvänder
till operan

Kultur Ny composer in residence på Norrlandsoperan blir Jan Sandström. Han är en av landets mest spelade samtida kompositörer och känner det som att komma hem när han nu ska skriva tre nya verk för operahuset i Umeå. ?

Rapport från elitens hemvist

Rapport från elitens hemvist

Bok Mikael Holmqvists bok Djursholm Sveriges ledarsamhälle är en rapport från ett samhälle baserat på individens sociala värde, på hens aura, strålglans eller nimbus, skriver Jonny Hjelm. ?

Mörkrets tid en tillgång

Mörkrets tid en tillgång

Kultur Nord-Norges mörkertid gör vintern till en period långt från de stora projekten. Samtidigt är det ett område där tillväxten gror, med expanderande gruvindustri och aktiv renskötsel. För att inte tala om konstens möjligheter.  ?

Kulturhuset tar ny fart

TV: Kulturhuset tar ny fart

Kultur Till helgen anordnas ny Kulturhus- festival vid lokstallarna på Haga. I år utomhus, med förhoppningar om en fortsättning där fler kulturella uttryck ska samsas inom samma väggar.  ?

Konsten berättar om det nya Kiruna

Konsten berättar om det nya Kiruna

Krönikor VK:s Sara Meidell åker till Kiruna och studerar flytten av staden med konsten som analysredskap. ?

Monica Z och Alice Babs i DDR?

Monica Z och Alice Babs i DDR?

Essä Hur skulle de två storheterna, sångerskorna Alice Babs och Monica Zetterlund ha uppfattats i DDR? Frågan ställd av Leif Larsson som funderar vidare kring de två motpolerna.  ?

Vemod och humor i stark debut

Vemod och humor i stark debut

Bok Sällan möter man en röst så originell och övertygande och samtidigt så befriad från poser – det skriver Sara Meidell som läst Stina Stoors nio noveller i hennes bokdebut. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Vi har inte råd att tramsa på detta vis

Vi har inte råd att tramsa på detta vis

Bok En svensk barnbok toppar Amazons försäljningslista – men jublet över nyheten fastnar på tvären, skriver Sara Meidell. ?

Manisk tolkning av mångtydig myt

Manisk tolkning av mångtydig myt

Essä Tour de France förbryllar och förför. En manisk jakt i gränslandet mellan människa och myt är över för i år. Karl Sundström följde ett land som följde sin Tour.  ?

Ett löjets skimmer över upphovsrättförsvararna

Ett löjets skimmer över upphovsrättförsvararna

Krönikor PO Ågren: Förbud mot att fota mat och offentliga byggnader nöter på vår allmänna rättskänsla. ?

Upphovsrätten fungerar

Kultur Att stärka konstnärers inkomstmöjligheter borde välkomnas, skriver Mats Lindberg, vd Bildupphovsrätt i Sverige i ett svar till PO Ågren. ?

Leva med häpnad

Krönikor Om sitt möte med författaren Oliver Sacks och om hans livgivande nyfikenhet skriver Örjan Abrahamsson i veckans litteraturkrönika.  ?

De får Norrlands litteraturpris

De får Norrlands litteraturpris

Bok Ida Linde och Lina Stoltz tog under lördagen emot det anrika priset under jord i Kirunas gruva. ?

Sommarstadens egna sound

Sommarstadens egna sound

Kultur Ljuset blir ett annat på sommaren, men även ljuden ändras. Umeå är det sköna lövsusets stad, där en mjuk surround-mix hörts både i Broparken och på Grubbe.  ?

Böckerna lämnar hyllorna och nya tillkommer

Böckerna lämnar hyllorna och nya tillkommer

Kultur Tomas Strandlund återfinner en borttappad bok i händerna på Woody Allen i den avslutande delen i artikelserien om nya och gamla fynd i bokhyllan. ?

Mest läst på Kultur