Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur

Det är inte enkelt att bli svensk

Publicerad 19 november 2012

Kultur Jonas Sjöstedt: ”Det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ‘andra’ är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ‘andra’ och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.”

Var kommer du ifrån?
– Upplands Väsby.
– Men jag menar, var kommer du ifrån?
– Jag är född och uppvuxen i Upplands Väsby.

Mannen som frågat tystnar ett ögonblick och ser besvärad ut. Men min vän förstår precis. Frågan handlar egentligen om att han inte är svensk.
– Min pappa är från Uruguay, om det är det du menar, säger min vän sedan.

Det händer ofta. Jag funderar på vad min vän tänker. Kanske undrar han om man någonsin kan accepteras som en svensk bland andra när han har ett annorlunda namn, det oavsett om man har bott det mest av sitt liv här. Om det inte är så, kan ens hans barn, eller för den del barnbarn, bli ”riktiga” svenskar i andras ögon.

Nej, det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ”andra” är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ”andra” och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.

Det var annorlunda när jag bodde i USA. Mitt emot vår lägenhet låg en libanesisk maronitisk kyrka. I kvarten runt om vår bostad låg ett dussin kyrkor, minst två synagogor och en moské. De uppklädda libaneserna som gick i kyrkan mitt emot bjöd in till libanesisk fest i kyrkan varje år. De var stolta libaneser – och stolta amerikaner. De verkade inte se någon motsättning i det.

I USA träffar man svenskamerikaner, irländska amerikaner eller indiska amerikaner. Stolta över sitt ursprung, men amerikaner var de. Jag kunde också ha blivit amerikan, för det kan en invandrare bli i USA. Jag blev det inte, jag flyttade tillbaks till Sverige. Men jag skulle inte ha kunnat bli svensk om jag inte redan hade varit det.

USA är ett land vars historia och nutid har präglats av rasism. Men det finns också något positivt i att man kan bli amerikan och att man ändå kan behålla sin andra identitet – om man vill det. Den motsättning mellan identiteterna som så många svenskar verkar se som olöslig rycker många amerikaner på axlarna åt. Det gör att utanförskapet blir större i Sverige.

Sverige och det svenska har alltid förändrats. Med den ökande internationaliseringen kommer vi att ändras allt mer. Vi förändras av invandring, invandraren förändras ännu mer när den byter land. Tanken på att man inte behöver anpassa sig är orimlig, tanken på att man skulle ge upp sitt ursprung är lika orimlig.

Ibland önskar jag att vi var lite mer som amerikaner, att svenskar också kan vara svensk-uruguyaner från Upplands Väsby.

Jonas Sjöstedt

  • Solort45

    Varför få det att låta som det är kränkande att fråga vart nån kommer ifrån? Varför ska inte den frågan kunna ställas till vem som helst?

    Sen så ska du veta att alla utom indianerna har invandrat till Amerika. Indianerna själva säger inte så mycket faktiskt, för en majoritet av dem är döda samt att deras land är skändat deras land. Alltså De Amerikanska invandrarna. 

    Det är inte heller lika många amerikaner som tar med sig våldtäkter, våld, en skev kvinnosyn och dylikt med sin kultur.

    Sen att säga att vi skall va lite mer som amerikaner säger ju hur verklighetsfrånvarande du är.

    Hela poängen som du missar med flit här är väl ändå att det inte är de stora problemet, utan att de snarare finns en stor önskan i samhället om att inte anpassa sig till de samhälle som redan existerar här och nu.

Japansk vardag i fokus

Japansk vardag i fokus

Kultur För sextonde året har två europeiska fotografer skildrat japanskt vardagsliv. 2014 var det svenska fotografen Nina Korhonen och Alexander Gronsky från Riga som fångade sina bild av landet, och resultatet visas under sommaren i Umeå. ?

Svårt känna sig som norrlänning

Svårt känna sig som norrlänning

Krönikor Hur ska en riktig norrlänning vara? Duger jag? Jag är visserligen född i Umeå, liksom mina föräldrar, men det är också problemet.  ?

Slipat när Gamba avslutade

Musik Folklore med influenser från England, Frankrike och Ryssland stod på programmet när Rumon Gamba gjorde sin sista symfonikonsert på Norrlandsoperan. ?

Bilder under ytan

Bilder under ytan

Konst Umeåkonstnären Mark Frygell söker sig under sina egna och betraktarens filter i en ny utställning i Vävens konsthall. ?

En ny vår i kampen mot extremism

En ny vår i kampen mot extremism

Krönikor I brev nummer två från Paris skådar Fredrik Ekelund ett Frankrike efter attentaten. ?

Fruktat lag från skäret

Fruktat lag från skäret

Kultur Ett fynd för den som vill lära känna gårdagens idrottsliv, det skriver Per Runesson om publikationen Visuellt, som i senaste utgåvan beger sig till Norrbyskär. ?

Passion maestrons melodi

Passion maestrons melodi

Kultur Med okuvlig energi har Rumon Gamba utmanat både sig själv och musikerna under åren som chefdirigent för Norrlandsoperans symfoniorkester. Och det lilla operahuset vid sidan om de stora scenerna kommer han aldrig att glömma. ?

Varför ännu ingen fristad i Umeå?

Varför ännu ingen fristad i Umeå?

Krönikor Det insomnade fristadsprojektet ett sorgligt kapitel i kulturstadens närhistoria. ?

Rationella robotar och intuitiva människor

Rationella robotar och intuitiva människor

Musik I en ny bok väcker Linda Johansson en nödvändig filosofisk diskussion i en tid av teknisk utveckling som gör robotar allt mer människolika. ?

Aktion till försvar för hotat konstverk

Aktion till försvar för hotat konstverk

Konst En konstaktion genomfördes på måndagen i Örnsköldsvik för att rädda de popplar som ingår i ett konstverk av Monika Gora, som nu står inför avverkning. ?

Mo Yan kryper under skinnet

Mo Yan kryper under skinnet

Bok Författaren Mo Yan förnekar sig inte i sin roman Yngel. Utan hänsyn till en fisförnäm och låtsat finkänslig västerländsk publik skildrar han statens våld mot sin egen befolkning grovt och direkt.  ?

Folklig filmskapare i blickfånget

Folklig filmskapare i blickfånget

Bok Dramatikern, regissören och författaren Lars Molin porträtteras i tv-dramatikern Gunilla Jensens bok, som är ett observant vittnesmål från insidan. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Serie: Språkpolisen

Serie: Språkpolisen

Kultur Anneli Furmarks tecken i tiden. ?

Humoristisk dystopi i Nobelklass

Humoristisk dystopi i Nobelklass

Bok Läs Tommy Sundins recension av nyligen korade Bookervinnaren László Krasznahorkais Motståndets melankoli. ?

Hur länge ska raseriet få fortgå?

Hur länge ska raseriet få fortgå?

Essä Rikard Ekholm om hur kriget i Syrien och Irak drabbar ett kulturarv i civilisationens vagga. ?

Jag har seriekomplex

Jag har seriekomplex

Krönikor  Johanna Lindbäck jobbar hårt för att inte bara läsa texten.  ?

Utan maktanalys i Missenträsk

Utan maktanalys i Missenträsk

Kulturdebatt Att Åsa Linderborg inte reflekterar över sina kultursidors makt är oroande, det skriver Provinsredaktörerna Pernilla Berglund och Helena Fagertun i ett inlägg i Jack Hildén-debatten. ?

Samantha Ellis till ny författarscen

Samantha Ellis till ny författarscen

Kultur Den brittiska dramatikern, journalisten och författaren Samantha Ellis är först ut på Umeås internationella författarscen. ?

Högaktuell radikalitet

Högaktuell radikalitet

Essä Författaren Marguerite Duras är högaktuell än i dag, konstaterar Carl Åkerlund.  ?

Producent prisas av Riksteatern

Producent prisas av Riksteatern

Kultur Riksteatern har utsett producenten Meta Tunell vid Umeå Teaterförening till årets anställd. ?

Bäst på samtidens svåra frågor

Bäst på samtidens svåra frågor

Krönikor Ungdomsböckernas förmåga att frispråkigt renodla gör dem viktiga för att förstå vår svårbegripliga samtid, skriver Maria Jönsson. ?

Mest läst på Kultur