Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur

Det är inte enkelt att bli svensk

Publicerad 19 november 2012

Kultur Jonas Sjöstedt: ”Det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ‘andra’ är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ‘andra’ och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.”

Var kommer du ifrån?
– Upplands Väsby.
– Men jag menar, var kommer du ifrån?
– Jag är född och uppvuxen i Upplands Väsby.

Mannen som frågat tystnar ett ögonblick och ser besvärad ut. Men min vän förstår precis. Frågan handlar egentligen om att han inte är svensk.
– Min pappa är från Uruguay, om det är det du menar, säger min vän sedan.

Det händer ofta. Jag funderar på vad min vän tänker. Kanske undrar han om man någonsin kan accepteras som en svensk bland andra när han har ett annorlunda namn, det oavsett om man har bott det mest av sitt liv här. Om det inte är så, kan ens hans barn, eller för den del barnbarn, bli ”riktiga” svenskar i andras ögon.

Nej, det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ”andra” är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ”andra” och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.

Det var annorlunda när jag bodde i USA. Mitt emot vår lägenhet låg en libanesisk maronitisk kyrka. I kvarten runt om vår bostad låg ett dussin kyrkor, minst två synagogor och en moské. De uppklädda libaneserna som gick i kyrkan mitt emot bjöd in till libanesisk fest i kyrkan varje år. De var stolta libaneser – och stolta amerikaner. De verkade inte se någon motsättning i det.

I USA träffar man svenskamerikaner, irländska amerikaner eller indiska amerikaner. Stolta över sitt ursprung, men amerikaner var de. Jag kunde också ha blivit amerikan, för det kan en invandrare bli i USA. Jag blev det inte, jag flyttade tillbaks till Sverige. Men jag skulle inte ha kunnat bli svensk om jag inte redan hade varit det.

USA är ett land vars historia och nutid har präglats av rasism. Men det finns också något positivt i att man kan bli amerikan och att man ändå kan behålla sin andra identitet – om man vill det. Den motsättning mellan identiteterna som så många svenskar verkar se som olöslig rycker många amerikaner på axlarna åt. Det gör att utanförskapet blir större i Sverige.

Sverige och det svenska har alltid förändrats. Med den ökande internationaliseringen kommer vi att ändras allt mer. Vi förändras av invandring, invandraren förändras ännu mer när den byter land. Tanken på att man inte behöver anpassa sig är orimlig, tanken på att man skulle ge upp sitt ursprung är lika orimlig.

Ibland önskar jag att vi var lite mer som amerikaner, att svenskar också kan vara svensk-uruguyaner från Upplands Väsby.

Jonas Sjöstedt

  • Solort45

    Varför få det att låta som det är kränkande att fråga vart nån kommer ifrån? Varför ska inte den frågan kunna ställas till vem som helst?

    Sen så ska du veta att alla utom indianerna har invandrat till Amerika. Indianerna själva säger inte så mycket faktiskt, för en majoritet av dem är döda samt att deras land är skändat deras land. Alltså De Amerikanska invandrarna. 

    Det är inte heller lika många amerikaner som tar med sig våldtäkter, våld, en skev kvinnosyn och dylikt med sin kultur.

    Sen att säga att vi skall va lite mer som amerikaner säger ju hur verklighetsfrånvarande du är.

    Hela poängen som du missar med flit här är väl ändå att det inte är de stora problemet, utan att de snarare finns en stor önskan i samhället om att inte anpassa sig till de samhälle som redan existerar här och nu.

Från Rostock till rymden

Från Rostock till rymden

Kultur En fråga på en färja gör Anders Sjögren till människosmugglare, men människors flykt är ingen nyhet, definitivt inte i science fiction.  ?

Leif GW sticker ut hakan

Leif GW sticker ut hakan

Bok Leif GW Persson visar i sin nya bok det hart när omöjliga i att förena polisarbete på toppnivå med att vara mamma, skriver Inger Dahlman i sin recension.  ?

Amatörernas engagemang från Kulturnatta saknas

Kultur Den som ville ta ett initiativ fick göra det och komma med i programmet, skriver Lars Böhlin om Kulturnatta som inte längre finns.  ?

I mörkret är alla män lika

Kultur Genom individen Hagamannens monstruösa handlingar, tar många män tillfället i akt att ytterligare försöka inskärpa skillnaden mellan ”mig” och ”honom”, skriver P O Ågren angående debatten om Hagamannen. ?

Lysande resa i svenskbygder

Lysande resa i svenskbygder

Bok Läsaren tar del av ett mänskligt möte med den estlandssvenska kulturen i På strövtåg i Aiboland, menar en förtjust Peter Berglund.  ?

Doroteaupproret bär frön till jämlikt samhälle

Doroteaupproret bär frön till jämlikt samhälle

Kultur Att inte fascineras av Doroteabornas till synes orubbliga motstånd är svårt, skriver Erik Persson som ser konflikten kring sjukstugan som en pusselbit i en större samhällsomvandling.  ?

Hör ett smakprov på operan i fårhuset

TV: Hör ett smakprov på operan i fårhuset

Scen Hör ett smakprov på den vackra sången. ?

En kvittrande föreställning

En kvittrande föreställning

Scen Det tyckte VK:s recensent om Opera i fårhuset. ?

Myten Brøgger består

Myten Brøgger består

Bok Än en gång njuter Suzanne Brøgger av att leka kurragömma med läsarna – nu med täckmantel av den biografi Louise Zeuthens lydigt sömmar, det skriver Annelie Bränström Öhman som läst. ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

FLYKTVÄGAR
Skälet till att kvinnor kryper

Skälet till att kvinnor kryper

Kultur De krypande kvinnorna skulle kunna stå som tema för hela 1900-talet, skriver Annelie Bränström Öhman som känner att inte mycket har förändrats på 2000-talet. ?

Kulturen som utrymningsväg

Kulturen som utrymningsväg

Kultur Det sägs att kulturen ska bära sig, men det viktigaste är att den bär oss. Det skriver Sanna Ulfsparre som är tillbaka på Nordanå i Skellefteå.  ?

Flykt från jagets skevhet

Flykt från jagets skevhet

Kultur Vore livet lättare utan tillgång till flyktvägar? frågar sig Tommy Sundin som i sin betraktelse över klassikern En förlorad värld finner ett nekande svar.  ?

På jakt efter friheten i norr

På jakt efter friheten i norr

Kultur Per Runesson följer the Underground Railroad och slavarnas väg mot frihet i norr i kulturens sommarserie om flyktvägar. ?

Kroppen valde att fly

Kroppen valde att fly

Kultur Under åren av militärövning stod den förträngda ångesten på lut. Om hur den till sist bröt fram berättar Gunnar Balgård i kulturens sommarserie. ?

Farväl, Facebook?

Farväl, Facebook?

Kultur VK Kulturs sommarserie ”Flyktvägar” inleds med en betraktelse av Sara Meidell kring nätberoende och flyktförsök från sociala medier i sommartid. ?

Att fly från och att fly till

Att fly från och att fly till

Kultur Om litterära flyktvägar som fängslat och fascinerat skriver i dag Lena Kjersén Edman i sitt bidrag till kulturens sommarserie Flyktvägar. ?

Kieruna med nya röster

Kieruna med nya röster

Kultur Gruvstaden Kiruna målas med ljus och mörker i nya Provins, en anrättning där Kerstin Bergströms författarskap vackert presenteras och där Stig Larsson står för sältan. ?

Mest läst på Kultur