Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur

Det är inte enkelt att bli svensk

Publicerad 19 november 2012

Kultur Jonas Sjöstedt: ”Det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ‘andra’ är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ‘andra’ och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.”

Var kommer du ifrån?
- Upplands Väsby.
- Men jag menar, var kommer du ifrån?
- Jag är född och uppvuxen i Upplands Väsby.

Mannen som frågat tystnar ett ögonblick och ser besvärad ut. Men min vän förstår precis. Frågan handlar egentligen om att han inte är svensk.
- Min pappa är från Uruguay, om det är det du menar, säger min vän sedan.

Det händer ofta. Jag funderar på vad min vän tänker. Kanske undrar han om man någonsin kan accepteras som en svensk bland andra när han har ett annorlunda namn, det oavsett om man har bott det mest av sitt liv här. Om det inte är så, kan ens hans barn, eller för den del barnbarn, bli ”riktiga” svenskar i andras ögon.

Nej, det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ”andra” är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ”andra” och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.

Det var annorlunda när jag bodde i USA. Mitt emot vår lägenhet låg en libanesisk maronitisk kyrka. I kvarten runt om vår bostad låg ett dussin kyrkor, minst två synagogor och en moské. De uppklädda libaneserna som gick i kyrkan mitt emot bjöd in till libanesisk fest i kyrkan varje år. De var stolta libaneser – och stolta amerikaner. De verkade inte se någon motsättning i det.

I USA träffar man svenskamerikaner, irländska amerikaner eller indiska amerikaner. Stolta över sitt ursprung, men amerikaner var de. Jag kunde också ha blivit amerikan, för det kan en invandrare bli i USA. Jag blev det inte, jag flyttade tillbaks till Sverige. Men jag skulle inte ha kunnat bli svensk om jag inte redan hade varit det.

USA är ett land vars historia och nutid har präglats av rasism. Men det finns också något positivt i att man kan bli amerikan och att man ändå kan behålla sin andra identitet – om man vill det. Den motsättning mellan identiteterna som så många svenskar verkar se som olöslig rycker många amerikaner på axlarna åt. Det gör att utanförskapet blir större i Sverige.

Sverige och det svenska har alltid förändrats. Med den ökande internationaliseringen kommer vi att ändras allt mer. Vi förändras av invandring, invandraren förändras ännu mer när den byter land. Tanken på att man inte behöver anpassa sig är orimlig, tanken på att man skulle ge upp sitt ursprung är lika orimlig.

Ibland önskar jag att vi var lite mer som amerikaner, att svenskar också kan vara svensk-uruguyaner från Upplands Väsby.

Jonas Sjöstedt

  • Solort45

    Varför få det att låta som det är kränkande att fråga vart nån kommer ifrån? Varför ska inte den frågan kunna ställas till vem som helst?

    Sen så ska du veta att alla utom indianerna har invandrat till Amerika. Indianerna själva säger inte så mycket faktiskt, för en majoritet av dem är döda samt att deras land är skändat deras land. Alltså De Amerikanska invandrarna. 

    Det är inte heller lika många amerikaner som tar med sig våldtäkter, våld, en skev kvinnosyn och dylikt med sin kultur.

    Sen att säga att vi skall va lite mer som amerikaner säger ju hur verklighetsfrånvarande du är.

    Hela poängen som du missar med flit här är väl ändå att det inte är de stora problemet, utan att de snarare finns en stor önskan i samhället om att inte anpassa sig till de samhälle som redan existerar här och nu.

Vidöppet fönster __till 1700-talet

Vidöppet fönster
till 1700-talet

Kultur Bondsonen Pehr Stenberg från Stöcke som blev präst berättar närgånget om livet, människorna och platserna han mötte i sin levernesbeskrivning som nu ges ut cirka 250 år efter hans födelse. ?

Tidskrifter __till giljotinen

Tidskrifter
till giljotinen

Kulturdebatt VK:s Carl Åkerlund var på plats under onsdagens manifestation i Stockholm. ?

"Fattigare utan tidskrifter"

"Fattigare utan tidskrifter"

Kultur Anders Öhman, ansvarig utgivare för Tidskriften Provins, skriver om hotet mot kulturtidskrifterna.  ?

Manifestation för kulturtidskrifter

Kulturtelegram Hundratals människor samlades på Mynttorget i Stockholm i en manifestation mot planerad nedskärning av stöd till kulturtidskrifterna. 

Kritisk till satsning på Umeå2014

Kritisk till satsning på Umeå2014

Umeå 2014 ”En jippoartad engångsföreteelse.” Det sa DN:s kulturchef Björn Wiman om Umeås satsning på kulturhuvudsdsåret under en debatt i SVT:s morgonsoffa på onsdagen.  ?

Skolan som var dags rum

Skolan som var dags rum

Krönikor Idéhistorikern Anna Larsson om historiska och samtida idéer om rum för barn och barns rum.  ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

Radhuslivets exotiska skildrare

Radhuslivets exotiska skildrare

Bok Luleåförfattaren Anita Nilsson får vardagen att stå på kant lite grann, skriver VK:s Gunnar Balgård. ?

Mot ett nytt liv bortom loggan

Mot ett nytt liv bortom loggan

Krönikor Uppgiften att skriva årssammanfattningar kommer alltid vid fel tid på året.  ?

"Delpy förtjänar sin hyllning"

"Delpy förtjänar sin hyllning"

Film/TV Om du inte får jobb du vill ha kan du gnälla. Skådespelerskan Julie Delpy valde i stället att göra sina egna filmer, skriver VK:s Lars Böhlin. ?

Mest läst på Kultur