Ny användare

Få tillgång till alla nyheter på vk.se genom att starta en prenumeration idag. Du som redan prenumererar på papperstidningen kan aktivera ditt kostnadsfria digitala konto, VK+.

Klicka här för mer information.

Logga in

Kultur

Det är inte enkelt att bli svensk

Publicerad 19 november 2012

Kultur Jonas Sjöstedt: ”Det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ‘andra’ är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ‘andra’ och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.”

Var kommer du ifrån?
- Upplands Väsby.
- Men jag menar, var kommer du ifrån?
- Jag är född och uppvuxen i Upplands Väsby.

Mannen som frågat tystnar ett ögonblick och ser besvärad ut. Men min vän förstår precis. Frågan handlar egentligen om att han inte är svensk.
- Min pappa är från Uruguay, om det är det du menar, säger min vän sedan.

Det händer ofta. Jag funderar på vad min vän tänker. Kanske undrar han om man någonsin kan accepteras som en svensk bland andra när han har ett annorlunda namn, det oavsett om man har bott det mest av sitt liv här. Om det inte är så, kan ens hans barn, eller för den del barnbarn, bli ”riktiga” svenskar i andras ögon.

Nej, det är inte enkelt att bli svensk. Vi vill kanske tro det, men våra föreställningar sitter djupt. Synen på de ”andra” är en viktig grund för rasismen i vårt land, föreställningen om de ”andra” och om vad som är svenskt sitter djupt även hos många ickerasister.

Det var annorlunda när jag bodde i USA. Mitt emot vår lägenhet låg en libanesisk maronitisk kyrka. I kvarten runt om vår bostad låg ett dussin kyrkor, minst två synagogor och en moské. De uppklädda libaneserna som gick i kyrkan mitt emot bjöd in till libanesisk fest i kyrkan varje år. De var stolta libaneser – och stolta amerikaner. De verkade inte se någon motsättning i det.

I USA träffar man svenskamerikaner, irländska amerikaner eller indiska amerikaner. Stolta över sitt ursprung, men amerikaner var de. Jag kunde också ha blivit amerikan, för det kan en invandrare bli i USA. Jag blev det inte, jag flyttade tillbaks till Sverige. Men jag skulle inte ha kunnat bli svensk om jag inte redan hade varit det.

USA är ett land vars historia och nutid har präglats av rasism. Men det finns också något positivt i att man kan bli amerikan och att man ändå kan behålla sin andra identitet – om man vill det. Den motsättning mellan identiteterna som så många svenskar verkar se som olöslig rycker många amerikaner på axlarna åt. Det gör att utanförskapet blir större i Sverige.

Sverige och det svenska har alltid förändrats. Med den ökande internationaliseringen kommer vi att ändras allt mer. Vi förändras av invandring, invandraren förändras ännu mer när den byter land. Tanken på att man inte behöver anpassa sig är orimlig, tanken på att man skulle ge upp sitt ursprung är lika orimlig.

Ibland önskar jag att vi var lite mer som amerikaner, att svenskar också kan vara svensk-uruguyaner från Upplands Väsby.

Jonas Sjöstedt

  • Solort45

    Varför få det att låta som det är kränkande att fråga vart nån kommer ifrån? Varför ska inte den frågan kunna ställas till vem som helst?

    Sen så ska du veta att alla utom indianerna har invandrat till Amerika. Indianerna själva säger inte så mycket faktiskt, för en majoritet av dem är döda samt att deras land är skändat deras land. Alltså De Amerikanska invandrarna. 

    Det är inte heller lika många amerikaner som tar med sig våldtäkter, våld, en skev kvinnosyn och dylikt med sin kultur.

    Sen att säga att vi skall va lite mer som amerikaner säger ju hur verklighetsfrånvarande du är.

    Hela poängen som du missar med flit här är väl ändå att det inte är de stora problemet, utan att de snarare finns en stor önskan i samhället om att inte anpassa sig till de samhälle som redan existerar här och nu.

VK:s kulturpris
Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Nyfikenhet utan gräns

Nyfikenhet utan gräns

Kultur Mats Gustafsson är den andra av fyra nominerade till VK:s kulturpris 2015. Han drogs till energin i musiken med sin ivriga nyfikenhet, och sedan dess har han brottats med konsten och letat vidare efter magin som uppstår i möten kring musiken. ?

Lyssna till multimusikern

TV: Lyssna till multimusikern

Kultur Musikern Mats Gustafsson, fostrad av Umeås rika musikliv som numera har hela världen som spelplats, har utvecklat ett eget spelsätt och ljud med sin barytonsaxofon. ?

Historieskrivning utan verklighetsförankring

Historieskrivning utan verklighetsförankring

Kulturdebatt I stället för saklig utvärdering ett stycke propagandistisk platsmarknadsföring – det skriver Erik Persson, som läst boken om Umeå2014.  ?

Ordlösa möten

Ordlösa möten

Konst Umeåkonstnären Gabriel Bohm Calles bjuder in till samtal på låtsasspråk på Galleri Alva. ?

Gatorna och torgens demokratiska dimension

Gatorna och torgens demokratiska dimension

Essä Inför 1 maj gör Jonny Hjelm och Maria Rönnlund en historisk belysning av demokratins behov av gemensamma rum för politiska samtal och förhandlingar. ?

&quotInte min kropp"

"Inte min kropp"

Kultur Inför 1 maj publicerar VK Kultur en ny dikt av Umeå-skribenten Sanna Ulfsparre. Hör dikten i uppläsning av Sanna Ulfsparre. ?

Hoppet står till tron på försoning

Hoppet står till tron på försoning

Krönikor På 40-årsdagen av krigsslutet i Vietnam påminner Olof Kleberg om Robert McNamara och behovet av ånger i storpolitiken. ?

Upplyftande, lekfullt och upproriskt

Upplyftande, lekfullt och upproriskt

Scen I Stina Nybergs dansföreställning Splendour tar dansarna makten över musiken. ?

Spekulationer utan svar på gåtan Zweig

Spekulationer utan svar på gåtan Zweig

Bok Intresset för författaren Stefan Zweig håller i sig och i den nya biografin av George Prochnik ges inblick i det privata och livsomständigheterna bortom det litterära.  ?

Skimrande  och innerligt

Skimrande
och innerligt

Bok Romanen Sund är den andra delen i den planerade trilogin av Tove Folkesson, och den fristående fortsättningen på Kalmars Jägarinnor har sväng, schvung och en vibrerande innerlighet. ?

Välspelat men långt om ensamhet

Välspelat men långt om ensamhet

Scen Teater CoCo ger en välspelad och engagerad föreställning i Ensammast, som ger många aspekter på ämnet och visar att ingenting är självklart.  ?

Textbriljans och absurd akrobatik

Textbriljans och absurd akrobatik

Scen Vuxna och barn rycks med när Profilteatern visar bredd och styrka i sin nya uppsättning av barnböckerna om Kivi. ?

Musiksällskap lockade på våren

Musik Gabriels oboe utgjorde höjdpunkten när Umeå Musiksällskap bjöd på vårkonsert med Beethoven och klassisk filmmusik.  ?

Söker historiens dolda transpersoner

Söker historiens dolda transpersoner

Kultur En genomgång av rådande forskningsläge kring transpersoner och åldrande bjöds under ett panelsamtal på Kvinnohistoriskt museum på torsdagen. ?

Svärta som skakar om

Svärta som skakar om

Scen Vår klass med Teater Galeasen är en svart pjäs om en svart tid med den plågsamma lärdom att det som händer på scenen eller hände i en polsk by på 1940-talet – det händer igen … ?

Sara Meidell

 

 

 

 

Kulturredaktionen
Telefon: 090-17 60 38
sara.meidell@vk.se

VK:s kulturpris
Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Skapar frizon med språket

Skapar frizon med språket

Kultur Författaren Anna Jörgensdotter är den första av fyra nominerade till VK:S kulturpris 2015. Hon har varken drömt om eller strävat efter att få skriva – orden har alltid funnits där. ?

Författaren läser  ur sin nya roman

TV: Författaren läser
ur sin nya roman

Kultur Författaren Anna Jörgensdotter kommer i dagarna ut med sin ny roman om konstnären Ester Henning. Här läser hon själv ur Drömmen om Ester.  ?

Artikeln innehåller ett bildspelBildspel
Staden, Maj och mina många jag

Staden, Maj och mina många jag

Bok VK:s Sara Meidell gör ett återbesök i gamla hemstaden Örnsköldsvik med Kristina Sandberg och Maj vid sin sida. ?

Lås upp biblioteket även på söndagar

Lås upp biblioteket även på söndagar

Krönikor Kajen i Umeå håller på att bli en folklig plats, men då passar stora delar av Väven på att ha söndagsstängt. Det har inte varit någon övertygande start på Umeås nya kulturhus, skriver Lars Böhlin.  ?

Fem byagårdar fler än fyra skyskrapor

Fem byagårdar fler än fyra skyskrapor

Essä Annelie Bränström Öhman grunnar vidare på det Ribbingska rådet att Norrland ska gå i kollektiv kognitiv missnöjesterapi.  ?

Duktiga flickors ursinniga uppror

Duktiga flickors ursinniga uppror

Krönikor Duktiga flickors revolt mot könsmaktsordningen genomförs som en vägran att vara kropp. ?

Spöklik lovsång till Saga

Spöklik lovsång till Saga

Kultur Som ett sista tack för alla härliga stunder i Sagateatern har Olof Wretling och Sven Björklund tagit hjälp av Saga-spöket.  ?

Gå vilse i gott sällskap

Gå vilse i gott sällskap

Krönikor Böcker skrivna i slutet av ett författarskap behöver inte alltid vara försonande. Lika gärna kan de präglas av en dissonans, vara förvivlade – och till tröst. ?

Tvingar oss se utsattheten

Tvingar oss se utsattheten

Bok I Susanna Alakoskis nya bok April i Anhörigsverige tvingar hon läsaren att de den utsatta människans maktlöshet och omgivningens blindhet och tafflighet. ?

Mest läst på Kultur