Valet av juridiska ombud åt asylsökande sker på en höft och praxis varierar kraftigt i landet, enligt regeringens utredning.

Många ombud håller inte måttet.

Därför bör Migrationsverket fråntas uppdraget att bedöma deras lämplighet, anser Statskontoret som på regeringens uppdrag utrett hur ombud utses av verket. Rapporten överlämnas till migrationsminister Tobias Billström, skriver Sydsvenskan.

Nästa år väntas 54 000 asylsökande. De som riskerar avvisning har rätt till juridiskt ombud.

Statskontoret föreslår att granskningen av alla juridiska biträden i asylärenden som inte är advokater eller biträdande jurister ska skötas av Rättshjälpsmyndigheten, inte av lokala enheter inom Migrationsverket som enligt Statskontoret misskött denna kontroll. Verket ska dock fortfarande utse biträdena efter myndighetens granskning.

Förra året utsåg verket offentligt biträde i 18 000 asylärenden varav 4 300 gick till 200 ombud som inte var jurister.

Migrationsverket tar till sig delar av Statskontorets kritik men inte andra.

— Det är inte bra att centrala riktlinjer inte följs vid olika enheter, som att inte kolla en person som får sitt första förordnande som ombud för en asylsökande, det ska göras, här måste vi följa upp, säger verkets rättschef Mikael Ribbenvik till TT.

— Vad gäller centralisering av uppgifter om ombuden och att de sprids inom hela verket så fick vi nej av Datainspektionen för ett sådant register med omdömen om ombuden. Vi ser gärna att Rättshjälpsmyndigheten tar över ansvaret för att kontrollera ombuden, en klok tanke, men den kommer säkert att få samma problem med Datainspektionen.

Advokat Hans Bredberg, med lång erfarenhet av att representera asylsökande, delar Statskontorets kritik.

— Migrationsverket väljer ur långa listor och det väljer oftast de billigaste ombuden, de mest effektiva ur verkets synpunkt, alltså de som inte överklagar. Man kan ifrågasätta att verket utser ombud, det är som om en åklagare skulle utse den åtalades försvarare.

Statskontorets kritik riktar sig främst mot att bedömningen av ombud för den som riskerar av få sin asylansökan avslagen inte är enhetlig eller samlas centralt. Detta trots att Migrationsverket arbetat för att förbättra detta i fyra år.

Det ombud som inte är jurist ska inför sitt första förordnande styrka sin lämplighet med intyg och meritförteckning, vilket ofta inte sker, enligt Statskontoret. Denna skyldighet nämns inte ens på verkets hemsida.

Statskontoret påpekar också att verkets tjänstemän ibland inte tycks våga säga nej till ett ombud som utses av asylsökanden, även om biträdet tycks olämpligt. Rädsla för att anklagas för att favorisera andra ombud kan ligga bakom, påpekar Statskontoret.

Ribbenvik känner igen beskrivningen.

— Visst, det händer säkert, vår personal vill sannolikt inte framstå som om den favoriserade så att säga sina egna ombud. Men det fria advokatvalet är oerhört viktigt, säger Ribbenvik.