Sverigedemokraterna säger nej till att med namn redovisa privatpersoner som ger över 20 000 kronor i bidrag, något som diskuteras mellan övriga riksdagspartier.

Och SD vill inte ha en lagstiftning om regler för bidrag till politiska partier.

”Det är mycket osannolikt att Sverigedemokraterna skulle ställa sig bakom redovisning av bidrag överstigande 20 000″, skriver Björn Söder, partisekreterare för SD, i ett mejl till TT.

Den senaste frivilliga överenskommelsen om hur bidrag bör redovisas skrevs under av de sju partier som satt i riksdagen 2000, det vill säga samtliga de nuvarande utom Sverigedemokraterna. Men SD betraktar sig, enligt partisekreterare Björn Söder, som anslutna till den överenskommelsen även om partiet inte formellt har skrivit på.

Överenskommelsen omfattar sju punkter på en sida, men den är ganska allmänt skriven och ger partierna stort utrymme för egna tolkningar. Det hävdade också den utredning som 2004 föreslog att en lag borde stiftas för att skapa en mer enhetlig och rättvisande redovisning, av demokratiska skäl.

Alla riksdagspartier utom SD säger sig nu klart vilja ha en lag om hur partierna får skaffa intäkter och ta emot bidrag för sin verksamhet. Omsvängningen kom i våras när Moderaterna släppte sitt motstånd mot lagstiftning. I väntan på en lag, det lär dröja minst ett år, ska den frivilliga överenskommelsen uppdateras. Den ska kompletteras med att partierna bör publicera namn på privatpersoner som skänker över 20 000 kronor.

”Av flera skäl är vi kritiska till namnpublicering av privatpersoners bidrag. Till exempel skulle bidrag till SD vara förenat med en sådan hotbild att bidrag över denna nivå skulle omöjliggöras”, skriver Björn Söder i ett svar till TT.

Sverige är, förutom Malta, det enda av EU:s 27 medlemsländer som saknar en lag om partifinansiering.

I övriga Europa är det bara Schweiz och San Marino som inte har en sådan lag.

Sverige har flera gånger fått allvarlig kritik av bland andra en kommitté inom Europarådet för att sakna en lagstiftning på området, eftersom det innebär en risk att Sverige inte har samma skydd mot politisk korruption som andra länder i Europa.

Justitieminister Beatrice Ask har sagt att hennes ambition är att ha en lag på plats så att den kan användas i valen 2014. Förutom riksdags- kommun- och landstingsval i september är det också val till EU-parlamentet i juni.