I torsdagskväll bjöd Ann-Sofi Söderqvist Jazz Orchestra på en blandad upplevelse med musikalisk glöd.

Musik

Ann-Sofi Söderqvist Jazz Orchestra
Studion
Umeå Folkets Hus

Torsdagkväll. Mörker och snålblåst. Kryper in i Jazzstudions varma dunkel. Väntan. Festivalgeneralen Lennart Strömbäck in på scenen trevligt förklarande, direktsändning i radion kräver synkning med andra. Lyssnar förstrött.

Plötsligt aktiveras intresset, han byter ämne och festivalens hedersgäst hälsas välkommen med konstverk från Glödheta.

Bandet in på scenen. Sedvanlig storbandsbesättning och instrumentarium plus basflöjt och tuba. Ann-Sofi Söderqvist presenterar och Dicken Hedrenius med trombon introducerar ett av kvällens bästa solonummer. Vilken ton och vilket omfång, vilka intressanta idéer. Bra början. Bandet kommer igång, försiktigt tassande som växer till muskulös styrka för att så småningom återgå till det mjuka. En form som nästan alla hennes låtar har, det blir lite tråkigt tycker jag, tämligen förutsägbart.

Ann-Sofi skriver allt material såväl musik som text, bra kompositioner med nytänk men jag saknar fler komplexa utspel för de olika sektionerna, det blir i huvudsak långa klangmattor under solisterna. Musiken bär tydliga spår av den klassiska men är också något eget, något annorlunda.

Bandet är inte permanent, musikerna jobbar mera i andra konstellationer, vilket nog förklarar att det inte är helt tajt alla gånger.

Men Ann-Sofi har plockat ihop många goda solister. Karin Hammar banar väg mot solomicken. Hyfsad tuttimusiker i mina öron, men jag rätar snabbt på ryggen när trombonen exploderar i ett solo med enorm energi, med en pondus som jag aldrig hört från henne förut. Omvärdering krävs tänker jag en aning skamset.

Tappar intresset helt under en del andra solon, orent och transportsträcka tills jag ser Karl-Martin Almqvist resa sig, förväntningen stiger. Blir inte heller denna gång besviken. Utmärkt teknik används som vanligt för att förmedla konst, inte för att briljera, och komplicerade knappt följbara slingor får mig att blunda, njuta.

En blandad upplevelse men musikalisk glöd trotsar eländig kyla på hemvägen.

Jan Westerlund