Vacker, uttunnat men också förtätat var det när Iro Haarla Quintet framförde nyskrivna orkesterstycket Ante Lucem tillsammans med Norrlands synfoniorkester.

Musik

Ante Lucem
Iro Haarla Quintet och Norrlandsoperans symfoniorkester.
Norrlandsoperan

Jazzfestivalen i Umeå är igång och konsertsalen var i stort fullsatt när symfoniorkestern, tillsammans med Iro Haarla Quintet, på torsdagskvällen uruppförde ett specialskrivet stycke Ante Lucem av Iro Haarla. Kvintettens grundare Iro Haarla och är en mycket mångsidig musiker, som trakterar flera instrument, och är dessutom en spännande jazztonsättare sett ur ett europeiskt perspektiv. Unikt är också att kvintettens övriga musiker alla är kompositörer, flertalet med en koppling till både jazz och klassisk repertoar. Här pendlar kvintetten med sina erfarenheter i olika genrer, något som berikar så att säga ”båda sidor”.

Dirigent vid uruppförandet är Jukka Lisakkila med stora framgångar i Finland och andra länder. Vi har hört Norrlandsoperans symfoniorkestern vid flera tidigare jazzfestivaler och det känns helt följdriktigt att man hittar den i generalprogrammet då vi i Umeå har ett kulturklimat med både bredd och djup.

Ante Lucem, som betyder Före Gryningen, är ett verk i fyra satser och vars byggstenar håller två viktiga komponenter, varierande klangfärger och ständigt utförda långsamma rubaton, ett rytmiskt förhållningssätt som faktiskt också återfinns i den klassiska pianorepertoaren.

Den första satsen – Perservoing with Winter – har ett statiskt kännetecken med långa linjer av klanger och färger och egentligen kan alla fyra satser sägas vara uppbyggda så. Det svängde långsamt och överraskade oss med kraftfulla eruptioner.

Uffe Krokfors häpnadsväckande och intensiva passager på kontrabasen var inte bara en ljudupplevelse utan också en syn för ögat. Trygve Seim hanterar olika saxofoner och med sin jämna, sammetslena ton förtrollar han publiken med sin närvaro.

Hayden Powells klara och säkra trumpetsolon ljöd skarpt och Mika Kallio kunde varierat nyttja sin slagverksuppsättning. Kvintettens grundare Iro Haarla växlade mellan flygeln och harpan. Hon är en sublim musiker och en verklig tonestet.

Ante Lucem är ett mångfacetterat orkesterstycke, där jazzensemblen stundtals fick en obligat roll, även om ett genuint samspel med symfoniorkester utväxlades. Jukka Lisakkila gav stöd åt en välspelande symfoniorkester, som numera behärskar de utmaningar som nyskrivna verk alltid skapar. Det musikaliska spektrat i verket är imponerande och utmejslandet av rubaton med individuell frihet hos jazzmusikerna framträdande.

Det är vackert, uttunnat men också förtätat.

Bengt Hultman