Bolånemarginalerna stiger trots att Sveriges ekonomi snuddar vid recession och varslen haglar allt tätare.

Enligt SEB:s vd Annika Falkengren är det i första hand en effekt av högre kapitalkrav, som ska skydda svenska skattebetalare.

— Priset på pengar har ju varit för billigt. Det har ju skapat olika bubblor och problem, säger hon till TT.

Kapitalet behövs för att förhindra att systemviktiga banker går omkull, anser hon.

— Det är viktigt att skattebetalarna alltid ska hållas fria. Därför är det viktigt att vi tar rätt betalt för varje enskild tjänst.

SEB:s bolånemarginal har ökat något under tredje kvartalet. Precis som hos andra svenska storbanker handlar det om att äldre bolån med lägre marginaler byts ut mot nya lån med högre marginaler.

— Både företag och privatpersoner kommer långsiktigt sett börja betala mer. Det är hela avsikten med att kräva att bankerna ska hålla mer kapital, säger Annika Falkengren.

SEB-chefen beskriver samtidigt prissättningen på bolån, trots högre marginaler, som ”väldigt, väldigt aggressiv”. Åtminstone jämfört med krediter till företag.

— Bolån är mycket billigare.

TT: Är det ett rimligt pris på bolån i dag?

— Jag tycker det är relativt rimligt. Men det kommer sakta men säkert att gå upp.

Bolånekunder borde kunna få ta del av de vinster som nu skapas i banksektorn, anser finansmarknadsminister Peter Norman (M).

— Det rimliga är att bankernas vinstnivåer också kommer konsumenterna till del, säger han till TT.

Norman vill vänta med att uttala sig mer konkret om bolånemarginalernas betydelse för vinsterna till dess att Finansinspektionen har gjort sin kvartalsanalys av läget.

Han tillägger att det troligen blir enklare för bolånekunder att pruta i framtiden, när samtliga banker börjar redovisa sina kostnader för att låna upp de pengar som sedan blir bolån.

Konsumenterna måste få mer kunskap och bli tuffare i bankkontakterna, anser han.

— Jag tror att svenskarna är ganska bra på att pruta under semesterresor, men sämre på att göra det på hemmaplan, säger Norman.

— Det är bara att ta luft i lungorna när man går in på banken och pruta på så gott man kan.

Han hävdar också att staten, som stor ägare i Nordea, påpekat att bankens avkastningskrav är orealistiskt höga.

— Visst, banker ska gå med vinst. Det är inte det. Men de måste vara rimliga, säger Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson sedan en ny laddning delårsrapporter visat på stigande marginaler och högre vinster i banksektorn.

Enligt Andersson bygger vinsterna till stor del på att de har statliga garantier, som drar ned deras finansieringskostnader.

En beräkning från Riksbanken visar att statliga garantier under perioden 2002-2009 drog ned kostnaderna för bankerna med cirka 30 miljarder kronor per år.

— Det motsvarar ju nästan halva vinsten.

För att komma tillrätta med problemet tror Andersson det behövs en lag om uppdelning av bankerna, som separerar spekulationsverksamhet från den traditionella in- och utlåningen.

— Så att inte skattebetalarna ska behöva garantera spekulation.

Hon vill även se åtgärder för att stärka bankkundernas ställning i form av ett tvång på bankerna att i detalj redovisa vilka påslag de gör ovanpå reporäntan när en ränta för enskilda kunders banklån sätts.

— Sedan ska varje påslag som banken vill göra, för administration, Stibor-ränta eller vinst, redovisas separat, säger hon.

Modellen tillämpas redan i Finland och där är bolånemarginalerna lägre, enligt Andersson,