Umeå: Pianist får årets jazzstipendium

Publicerad 19 oktober 2012 kl 11.13 , Uppdaterad 19 oktober 2012 kl 11.25

Det blir en japansk pianist som får årets stipendium av Balticgruppen i Umeå.

Jazzstipendiet firar i år 20-årsjubileum och tillfaller pianisten Naoko Sakata. Hon är född i Nara i Japan och kom till Göteborg 2008 för att studera på Musikhögskolan där.
Enligt ett pressmeddelande skapar Naoko Sakata ”suggestiva och kontrastrika musikaliska landskap där naturen blir högst påtaglig som kan föra tankarna bortom rena jazzreferenser som Olivier Messiaen”.
Priset är på 25 000 kronor och kommer att delas ut under årets upplaga av Umeå Jazz Festival 27 oktober.

Andra läste även:

Läs våra kommentarsregler innan du skriver ett nytt inlägg

Skrivandet som sinnesorgan

Den knallgröna lilla boken innehåller tankar som kom för henne. Elisabeth Rynells osorterade tankar genom vilka det skulle visa sig löpa en röd tråd av kärleksfull omsorg.

Wagners sista opera

OPERA I morgon kväll visar SVT Wagners sista opera Parsifal som ett led i det pågående Wagner-firandet.

Bäste herr Wagner!

Per Runesson skriver till en 200-åring: Vår relation har varit rätt knackig.

James Joyce på notisjakt i dubbelmonarkin

Gunnar Balgård recenserar en essä om James Joyce.

Bremen i folksagans spår

Folksagor och fotboll. VK:s Anders Sjögren besöker Bremen och finner tre sensmoraler i spåren av folksagans stadsmusikanter.

I Utopia äger ingen någonting

Umeås nya galleria heter Utopia. Det ska bli en plats för kommers och upplevelser. Ordet har sin grund i grekiskan och betyder ungefär "icke-plats" eller "ingenstans".

Hotet mot Arktis ett hot mot hela världen

Kallt, mörkt, ogästvänligt och obefolkat. Så har Arktis beskrivits och världen har varit måttligt intresserad av detta lite diffusa område längst i norr och som täcker runt sex procent av jordens yta.

Magi skapad av människor

Resereportage. I det avslutande resebrevet från Israel träffar Örjan Abrahamsson Tamar Schoer som driver Café Clil, i Israels första ekologiska by, och som inte bryr sig om mark - utan om människor.

Brett grepp på Umeås historia

Nästa år är det 700 år sedan Umeå för första gången nämndes i skrift. Det uppmärksammas av Johan Nordlander-sällskapet som i en ny jubileumsbok låter en bred skara skribenter teckna Umeås historiska och kulturella landmärken.

En tur till den försvunna byn

I det andra resereportaget från Israel återupptäcker kultur- journalisten Örjan Abrahamsson Al Birwa, en försvunnen arabisk by i norra Israel, genom att lyssna på en förunderlig vacker låt av tunisiske oudspelaren Anouar Brahem.

Utmanar utanförskapet

Utanförskap och försök till förståelse löper som en stark tråd genom pjäsen och projektet With my eyes only. Kommunikationsproblemen utmanas bland annat i dialog på olika språk.

Att ta onyttigheten i bruk

Om skadeverkningarna av mediala nyord och om det akuta behovet av en poetik för politiken skriver Annelie Bränström Öhman i veckans essä.

Några stycken var i svåraste laget

I Umeå stads kyrka dominerade svensk körlyrik när Oratoriekören bidrog med sitt program under den pågående Kulturnatta, som är Umeås största återkommande kulturhändelse och folkmöte.

Besöker sin farfars broverk

De var modiga män, brobyggarna i Tallberg. Modigast av alla var ingenjören som tog på sig att leda arbetet med världens längsta bro. Skulle det misslyckas hotade han att ta livet av sig.

Ett allvar att hedra

Sommaren 1965. Jag var tjugo år. Min mor hade dött och jag fick tröstande brevrader från en god vän. ”Läs Sven Lindqvist!” löd ett uppfordrande [...]

Ömheten berör mer än morden

Igenkännandets glädje under läsningen av Calle Hårds Horan som log är säkert stor för alla som bor i och omkring Umeå. Har läsaren dessutom lämnat [...]

Umeå2014 får fint EU-pris

Arbetet med kulturhuvudstaden har fått en fin fjäder i hatten, genom att kampanjen Umeå2014 nu får ett prestigefyllt kulturpris av EU.

Serier på norrländska

Bildmuseet. Det lär knappast vara någon som höjer på ögonbrynen längre när världens museer öppnar sina dörrar för serietecknare. Så, de högbrynta fördomarna avklarade, kan museerna gå vidare, ta nästa steg, bli mer specifika. Och ställa frågor som: Finns det ett speciellt norrländskt seriespråk?