Hon är inne på sitt andra stora tältprojekt. På 1970-talet var det med de fria teatergruppernas landsopmfattande turné om svenska arbetarhistoria. Nu handlar det om att sjösätta de nordliga länsteatrarnas bidrag till kulturhuvudstadsåret. Med Reventberg brinner nu som hon gjorde då.

Fakta/ Norrländsk passion

Ett treårigt samarbetsprojekt mellan Västerbottensteatern, Norrbottensteatern, Estrad Norr/Jämtlands läns musik och teater, Scenkonstbolaget/Teater Sundsvall och Giron Sámi Teater.
Dramatikerna Camilla Blomqvist, Jörgen Dahlqvist och Therese Söderberg skriver manus.
Föreställningen blir tre timmar, inklusive paus.
Cirka 40 skådespelare kommer att medverka.
Premiär i Umeå i maj 2014 och därefter turné fram till den 13 juni.

När chefen för Västerbottensteatern till sommaren lämnar sitt uppdrag för att bli pensionär har hon jobbat hårt i åtta år för den norrländska teaterscenen.

- Vår publik vet att vi gör bra teater men blir lätt hemmablinda och tror att det är bättre i Stockholm, men vi gör minst lika bra föreställningar som på Dramaten. Det gäller att skramla högt för att upptäckas, säger Med Reventberg, som inledde sin egen teaterkarriär som medlem i Nationalteatern.

I dag har hon sitt engagemang i ett annat stort teateräventyr. Norrländsk passion – nybyggarkultur möter ursprungsbefolkning är ett treårigt projekt som når sitt crescendo 2014.

Idén föddes redan 2009 när Umeå utsågs till Kulturhuvudstad 2014. Med Reventberg lämnade tillsammans med sina kollegor på de tre andra nordliga länsteatrarna, i Norrbotten, Västernorrland och Jämtland, in ett förslag om en gemensam föreställning.

Två år gick utan någon respons från Umeå men Med Reventberg gav sig inte.

- Jag tänkte att detta duger inte. Vi måste få lyfta fram teaterkonsten i länet som vi och vår publik faktiskt är så stolta över, säger hon, som då tog kontakt med K14:s konstnärlige ledare Fredrik Lindegren.

Med sig hade hon ett nytt förslag om tre fristående föreställningar som bakas ihop till ett gemensamt projekt. Resultatet blev Norrländsk passion.

Tre unga dramatiker, med rötter i norra Sverige, har redan engagerats och fått i uppdrag att skriva i kollageform.

- Det ska vara skarpt, nutida och intressant och ge nya tankar om oss själva och Norrland, säger Med.

Förhoppningen är att publiken ska se på sig själv med nya ögon.

Spelplatsen blir stor och flyttbar. Ett stort cirkustält med plats för 800 är redan bokat från april till mitten av juni 2014 då projektet ska verkställas.

Trots att mycket av finansieringen fortfarande är oviss vågade teatrarna börja sitt samarbete eftersom de oavsett kulturhuvudstadsåret måste producera föreställningar för spelåret.

Hela projektet beräknas kosta 17 miljoner men redan nästa år behövs drygt 600 000 för förberedelser med seminarier och work shops.

Den första ansökan om bidrag hos Kulturrådet fick avslag men i början av oktober kom det positiva beskedet om 160 000 kronor till förarbetet.

- Kulturrådets grundplåt är oerhört viktig att ha i ryggen för fortsättningen, säger projektets initiativtagare.

Resten av pengarna för nästa år ska inte vara något problem att få ihop.

Mer osäkert är det med de stora summorna för att kunna slutföra projektet, men de fyra teatrarnas egna insatser tillsammans med ett troligt nytt stöd från Kulturrådet kommer ”absolut” att gå i lås, enligt Med Reventberg.

- Kulturrådet varken kan eller får lova något men det vore idiotiskt att ge oss pengar nu utan att tro på idén, säger hon.

Naturligtvis kommer även Umeå 2014 att vara med och betala, särskilt nu när de vet att kulturrådet är med på tåget.

- Jag ser det som en växelverkan. Umeå får hjälp av oss när det gäller spridningen i hela regionen och vi använder oss av dem. Kulturhuvudstadsåret är angeläget för alla.

När repetitionerna drar i gång under våren 2014 och turnén inleds med stor premiär i Umeå i maj, har Med Reventberg sedan länge lämnat projektet.

- Det är helt okej. Vi måste vara välplanerade och ha krattat i manegen för min efterträdare.

Den stora nöten att knäcka nu närmast är att utse en regissör.

- Jag har en i åtanke men problemet är att det har vi allihop.

När teaterchefen summerar sina år i norr är en av hennes större bedrifter att hon fått politikerna i Skellefteå att förstå stans behov av ett nytt, större teaterhus.

- Det går långsamt, men nu är det bestämt.

Under Reventbergs ledning har allt fler hitta till Västerbottensteatern, inte minst tack vare deras lunchteaterföreställningar som alltid är slutsålda. Och är det något hon brinner för så är det att fler ska hitta till teatern.

- Den får oss att växa som människor, den lär oss om oss själva och andra och gör oss klokare. Dessutom är det bevisat att den som går på teater lever längre.

Karin Bernspång