Med hjälp av formuleringsdiplomati försöker EU-ledarna på toppmötet i Bryssel hitta kompromisser som duger åt alla i frågan om den nya bankunionen. Sverige vill bromsa, men andra länder med Frankrike i spetsen vill trampa gasen i botten.

EU-länderna är djupt splittrade kring i vilken takt det är realistiskt att få en bankunion med en gemensam finansinspektion på plats. Kvalitet före snabbhet, proklamerar Berlin. Allt genast, nu! ropar Paris.

Sverige, liksom andra icke-euroländer, kan gå med frivilligt i bankunionen. Men då får det inte vara ett hafsverk, anser statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

— Det finns ingen marknad, inga skattebetalare, inga bankkonsumenter som har någon glädje av att man skyndar på saker utan att man har svarat på alla frågor, sade han inför mötet.

Sveriges krav för att vara med är att få ställa högre krav på svenska banker, att inte svenska skattebetalare ska behöva betala för andra länders krisbanker och att få inflytande trots att det är Europeiska centralbanken (ECB) som ska få rollen som superinspektion.

Herman Van Rompuy, som leder mötet, vill att EU-ledarna ska enas om en tydlig tidsplan för bankunionen.

Efter mer än tre timmars diskuterande på torsdagskvällen var en formuleringskompromiss på gång. Med målet att vid årsskiftet ”ha enats om det juridiska ramverket” kring banktillsynen, i stället för att vid samma tillfälle ”ha fullbordat” detsamma fanns hopp om att tillfredsställa alla.

— Vi jobbar med ett beslut om principerna i december och ett införande under 2013. Tyskland är med på det, sade en källa till AFP.

Van Rompuy har flera kontroversiella förslag som han vill att EU-ledarna ska sluta upp kring, bland annat en egen budget för euroländerna. Responsen har varit sval, inte minst för att förslaget väcker fler frågor än svar. Dagen före mötet skickade därför Van Rompuy ut ett pedagogiskt fråga-svar-dokument till de 27 EU-ledarna. Av frågorna att döma har många EU-ledare kliat sig i huvudet och frågat sig vad syftet är.

Som en tålmodig lärare förklarar Van Rompuy att denna nya buffert ska användas när euroländer hamnar i tillfälliga ekonomiska chocktillstånd eller behöver morötter för att genomföra tuffa strukturreformer.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har med sig ett annat förslag i bagaget. Hon vill göra EU:s ekonomikommissionär ännu mäktigare med rätt att stoppa nationella budgetar om de bryter mot EU:s regler.