Efter nästan ett halvt sekel av väpnad konflikt, och flera havererade fredsförsök, inleder den colombianska regeringen och Farc-gerillan i kväll en ny dialog i Oslo. Men regeringsdelegationen utesluter ett eldupphör innan fredsavtalet är ett faktum.

— Vi kommer inte att tala om eldupphör innan vi sett konfliktens slutgiltiga upphörande, säger förhandlingsledaren Humberto de la Calle.

— Samtalen påverkar miljontals människor och framtiden för en hel nation, och förtjänar därför allas stöd, säger Carlos Fernandez de Cossio, vid den inledande presskonferensen i Hurdal norr om Oslo.

Den colombianska regeringens förhandlingsledare Humberto de la Calle hyllar Norge och Kuba, där samtalen kommer att fortsätta, för att ha skapat en förtroendefull grund för samtalen att stå på, och betonar att bägge parter hittills tagit sitt ansvar under processen.

— Vi måste inte alltid komma överens, men våra olika uppfattningar måste respekteras. Vi kommer inte att övertala varandra om våra olika politiska idéer. Det handlar om att skapa en agenda för att avsluta konflikten och för Farc att kunna uttrycka sina åsikter utan vapen.

Dialogen utgår från en fempunktslista om bland annat jordägande, avväpning och återintegrering, samt kompensation till konfliktens offer.

— Vi kommer hit för att hitta en politisk lösning på inbördeskriget som förstört Colombia. Farc kommer till Oslo och fredssamtalen med en olivkvist i handen, säger Luciano Marin, alias Ivan Marquez, Farcs förhandlingsledare.

Marquez framhåller att fredssamtalen bör hållas utan tidspress, och talar vidare om fattigdomen i Colombia och om Farcs önskan om en jordreform i Colombia där landägandet i dag är koncentrerat till ett fåtal personer.

— Landfrågan är en central del i konflikten, säger Marquez och nämner jordens betydelse både socialt, kulturellt och ekonomiskt.

Marquez är kritisk till de sociala förhållande som colombianerna lever under i dag, och de ekonomiska satsningar som genomförts i Colombia och de multinationella företagens roll i landet.

Enligt Marquez tjänar företagsgiganterna på den ekonomiska situationen, medan den lilla människan förlorar.

— Fred betyder att förändra strukturerna i Colombia, både ekonomiska, finansiella och politiska. Det är inte bara demobilisering.

— Vi måste angripa de orsaker som skapade konflikten, säger Marquez, och betonar att breda sociala och ekonomiska reformer kommer att behövas för att skapa fred i landet.

Farc bildades 1964 som en revolutionär rörelse som förordade just jordreformer.

Mötet i Norge innebär de första direkta samtalen mellan parterna sedan 2002, då de senaste fredsförhandlingarna bröt samman.

Den colombianska regeringen uppskattar att den långa konflikten i landet har kostat 600 000 människor livet och satt 3,7 miljoner colombianer på flykt. Organisationer uppskattar antalet internflyktingar i Colombia till runt 5 miljoner.

Enligt norska tv-bolaget NRK siktar man nu på att förhandla under nio månader till att börja med.