Han låg på spåret i sju minuter innan tåget körde på honom. I rätten mötte han tjuven som vittjade hans fickor.

— Jag hade önskat att han hade sagt till spärrvakten att jag låg där, sade mannen, som skadades svårt.

Den 38-årige man som blev bestulen och påkörd av tunnelbanetåget har kommit in i salen. Han sitter i rullstol, är iklädd grå tröja och har en gul filt över benen.

Rakt framför honom sitter den misstänkte 28-åringen som har dolt sitt ansikte bakom en handduk.

Åklagaren Maria Gylder spelar upp övervakningsfilmer från händelsen den 8 september då 28-åringen hoppar ned på spåret och vittjar mannens fickor.

Clea Sangborn, 28-åringens advokat, säger att det som har hänt är tragiskt och tillägger att alla önskar att hennes klient hade hjälpt mannen.

— Men det är inte det som ska prövas juridiskt utan det brott som skedde på spåret. Man måste sära på det som är juridiskt felaktigt och moraliskt felaktigt, säger hon riktad mot rättens ledamöter.

— Jag är arbetslös och har försökt leta efter arbete utan att lyckas, säger 28-åringen.

Han berättar också, med låg röst, att han behövde pengar till mediciner eftersom han har problem med sina fötter.

Åhörarplatserna i salen är fyllda till sista plats. Majoriteten av åhörarna är journalister.Målet gäller två fall av grov stöld.

Den 38-årige mannen minns inte något från händelsen på perrongen. Det sista minnet han har var utanför en krog inne i Stockholms city vid tvåtiden.

— Jag vet inte ens vad jag gör i tunnelbanan. Jag brukar åka taxi hem efter fester, berättar han i rätten.

Nästa minne han har är från sjukhuset dagen efter.

— Man undrar ju hur det kunde hända. Jag hade önskat att han sade till spärrvakten att jag låg där, att han hade räddat mig, säger han och syftar på den misstänkte 28-åringen.

Den 28-årige mannen ber gång på gång om förlåtelse i rätten.

Han berättar också att han var rädd för att få skulden för att mannen låg på spåret.

— I mitt hemland kan man när man hjälper en skadad person bli beskylld för att ha skadat honom, säger han.

Han säger att han ångrar det han gjort. Han kallar stölden för ”en dum idé”.

— Hade jag vetat att det fanns kameror skulle jag inte ha stulit från honom utan jag skulle ha hjälpt honom, säger han.

Han säger att han var rädd för att 38-åringen skulle anklaga honom för att ha knuffat ner honom.

När åklagaren frågar ut honom om hur mycket pengar han fick för de stulna sakerna börjar han att gråta.

Åklagaren frågar honom sedan om han stulit fler gånger än dessa två som han har erkänt. Mannen svarar nej, fortfarande snyftande.

— Jag ber väldigt mycket om ursäkt. Jag har samvetskval för att jag har stulit från honom. Jag känner mig ledsen och ångerfull, säger han.

Åklagaren yrkade på tre och ett halvt års fängelse samt utvisning, eftersom mannen är tunisisk medborgare.

— Jag har svårt att se en stöld som är mer kallblodig och hänsynslös, sade Patric Olivero, 38-åringens biträde i rätten.

Övervakningskamerornas bilder från det inträffade – vid Sandsborgs tunnelbanestation i Stockholm i början av september – spreds över världen och väckte stor avsky.

På bilderna syns den medvetslöse mannen bli överkörd av ett framrusande tåg efter att ha blivit rånad. Rånaren lät sitt offer ligga på spåret utan att larma.