Kommunsektorn kommer att klara ekonomin med stort överskott i år. Överskott blir det också nästa år, men ungefär hälften mindre än årets. Så lyder prognosen i den ekonomirapport som organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterade på torsdagen. Det är ett bra – och framför allt betryggande – utfall i förhållandevis osäkra tider.

Det är dock en tudelad sektor. Kommunerna har god ekonomi. För landstingen går det mycket sämre. En av orsakerna är de ökande kostnader som följer av den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och vårdbehövande i befolkningen. Stora investeringsbehov föreligger därtill i landstingen. Det kräver översyn av verksamheterna och förändringar i finansieringen. Med statliga medel och konjunkturstöd borde ekonomin även på landstingssidan gå att styra upp efter hand.

Kommunerna har gått på plus i flera år. Det är anmärkningsvärt mot bakgrund av finanskrisen och dess följder med ett stort konjunkturras och därefter två kännbara avmattningar. Varje år har kommunsektorn dock kraftiga känningar av svängningarna i ekonomin. Kraftiga återhämtningar och plötsliga konjunkturförsämringar försvårar planering och budgetering. Budgetförslagen har knappt hunnit bli klara innan förutsättningarna förändrats.

Krismedvetandet och en hushållning med säkerhetsmarginaler har inneburit att prognoserna varit försiktiga. Överskotten har blivit större än beräknat. Till ryckigheten bidrar också betydande engångseffekter, exempelvis som i år genom stor återbetalning till kommunerna från AFA, organisationen som sköter kollektivavtalade försäkringar, till följd av minskade långtidssjukskrivningar.

Ryckigheten har fått regeringen att se över möjliga sätt att stabilisera kommunsektorns ekonomi. Balanskravet och målet med överskott över en konjunkturcykel är inte tillräckligt för att parera så kraftiga svängningar som förekommit på senare år.

Regeringen föreslår i en proposition i riksdagen att resultatutjämningsreserver införs i kommuner och landsting 2013. Det är en åtgärd i finanskrisens spår. Tanken är att kommuner med en i grunden god ekonomi inte skall behöva göra neddragningar i verksamheterna och säga upp personal i lågkonjunkturer.

För ett par år sedan tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att analysera kommunernas konjunkturkänslighet. Utredningen kom fram med förslaget om utjämningsreserver. Kommunerna skall själva kunna utjämna intäkterna. En del av överskottet i goda tider skall kunna föras över till resultatutjämningsreserver, som sedan används till att täcka underskott i sämre tider.

De tillfälliga konjunkturstöd som tillfördes kommunerna i finanskrisen hade avsedd verkan. Starka statsfinanser är dock förutsättningen för ett sådant förfarande.

Kommunerna räknar med stadig ökning av skatteintäkterna framöver och har gått in i ett krävande investeringsskede. Med utjämningsreserver får de själva större möjligheter att trygga finansieringen av sina åtaganden och gardera sig bättre inför lågkonjunkturer och krislägen där staten inte har några extrapengar att betala ut.