Förslagen att chockhöja arbetsgivaravgifter för ungdomar riskerar att öka ungdomsarbetslösheten dramatiskt. Höjd momsen för hotell- och restaurangtjänster likaså. Med höjd a-kassa blir det mindre lönsamt att ta jobb lite längre bort. Jobben flyttas då till andra länder eller rationaliseras bort. Förslagen bygger på en chimär om trygghet. Vad hjälper det att få högre ersättning från a-kassan om priset är färre jobb?
Det skriver Stefan Fölster, chefekonom vid Svenskt näringsliv.

Ett lands potential för välfärd kan tas ut på två helt olika sätt. En väg är att många inte arbetar. Då finns heller inte mycket pengar till vård, skola och omsorg. Den andra vägen är att många arbetar, och välfärdspotentialen tas ut i form av en hög standard på vård, skola och omsorg.

I Sverige finns en realistisk potential för en miljon fler människor i arbete. Det kan jämföras med ungefär 4,5 miljoner som har arbete i dag.

En miljon fler kan arbeta utan att ens minska på antalet sjukskrivna, än mindre på föräldraledighet, eller semester. Inte heller den stora arbetspotentialen hos många människor över 65 är inräknat.

Miljonpotentialen består främst av arbetslösa och personer som inte räknas som arbetslösa trots att de varken arbetar eller studerar. Därtill antar jag att andelen förtidspensionärer kan minska till samma nivå som i början på 1970-talet, samt att undersysselsatta får vanliga hel- eller deltidsjobb.

Vad skulle det betyda för välfärden om man gör tankeexperimentet att miljonpotentialen förverkligas? Fler skulle tjäna egna pengar och skatteintäkterna öka med 120 miljarder kronor. Detta räcker för att anställa 200 000 fler lärare, sjuksköterskor och omsorgspersonal – och lämnar ändå utrymme för skattesänkningar med 2 000 kronor per månad för en tvåbarnsfamilj.

De senaste årens arbetslinjereformer har gett god effekt, motsvarande ungefär 120 000 jobb sedan 2006. Det är ändå bara en blygsam början jämfört med den kvarvarande miljonpotentialen. För att locka Sveriges arbetsgivare att anställa en miljon människor och för att få dessa att också ta jobb krävs en del förbättringar.

En arbetsgivare ska inte gå med förlust på att anställa fler. Svenska företagare betalar i dag dubbelt så hög skatt på avkastningen på sina investeringar som konkurrenter i andra europeiska länder. Det tar också dubbelt så lång tid att få tillstånd att bygga eller investera. Och det kan kosta arbetsgivaren flera årslöner i avgångsvederlag att anställa någon, om det visar sig att det inte var rätt person för jobbet.

Det sämsta sättet att ta sig an miljonutmaningen är att införa en mängd återställare.

Socialdemokraternas förslag att chockhöja arbetsgivaravgifter för ungdomar riskerar att öka ungdomsarbetslösheten dramatiskt, motsvarande 30 000 jobb. Dessutom vill man höja momsen för hotell- och restaurangtjänster. Detta riskerar att förta effekterna av de positiva förslagen.

Flera partier vill kraftigt höja ersättningar och taket i a-kassan och sjukpenningen. Med höjd a-kassa blir det mindre lönsamt att ta jobb lite längre bort. Jobben flyttas då till andra länder eller rationaliseras bort. Förslagen bygger på en chimär om trygghet. Vad hjälper det att få högre ersättning från a-kassan om priset är färre jobb?

Riktig trygghet finns i ett helt annat Sverige som är fullt möjligt. Ett Sverige där en miljon fler har ett arbete, där tryggheten kommer av att det finns många lediga jobb snarare än generösa bidrag och där den ökade arbetsinsatsen ger resurser till generös välfärd men låga skatter.

Stefan Fölster