Resurserna för forskning och innovation ökas med 11,5 miljarder kronor åren 2013-16. Nivån 2016 blir 4 miljarder högre än i år. Förslag om detta finns med i höstens budgetproposition, där regeringen avser att stärka Sveriges position som en av de ledande forskningsnationerna.

Resursökningen är en fortsättning på forsknings- och innovationspropositionen 2008 där den största satsningen hittills gjordes på forskning och innovation. Uppföljningen är nödvändig. De synliga resultaten kommer dock att dröja många år. Forskning tar tid. Men det finns för närvarande också mycket som släpar efter. De senaste tio åren har svensk forskning tappat stinget. Bland annat har rekryteringen av unga forskare varit svag. Det finns risk för att forskningens kvalitet försämras.

Hur är det riktigt ställt med den svenska forskningen? Frågan ställs varje år i nobeltider. Nobelpristagare är affischnamn för forskningen och för sin vetenskap. Uppmärksamheten kring belönade upptäckter och genombrott lockar finansiärer och sporrar till ytterligare satsningar. Svenska forskare har emellertid haft svårt att hävda sig i konkurrensen de senaste årtiondena.

Sverige ligger visserligen långt framme vad gäller investeringar i forskning och utveckling. Bara tre länder satsade mer år 2010, räknat som andel av bruttonationalprodukten. De medel inom den statliga budgeten som går till forskning och utveckling i år beräknas uppgå till drygt 30 miljarder kronor.

Näringslivet står annars för den klart största forskningsandelen. Företagens investeringar i forskning och utveckling var cirka 78 miljarder år 2010. Den höga forskningsintensiviteten är en viktig förklaring till att Sverige kunnat komma igen starkt som industriland med konkurrenskraftig exportindustri. Likväl är det en bräcklig position; ett fåtal storföretag står för merparten av forskningen och utvecklingen. De som är i framkant inom sina områden förmår också knyta till sig spetskompetens från utlandet.

Riksdagen har satt som nationellt mål att satsningen på forskning och utveckling skall nå upp till fyra procent av bruttonationalprodukten 2020. Det går att nå med fortsatt ökning av de statliga anslagen. Men det gäller också att ha klart för sig vad man vill uppnå. Det kan inte bara handla om procentsatser och anslagsstorlek.

Den politiska ambitionen kan också slå över i klåfingrig styrning, resultatkrav och nyttoperspektiv. Det är lätt hänt, emedan ett forskningslyft är stor sak och prestige för den regering som driver frågan och gör en betydande forskningspolitisk satsning. Alliansregeringen måste kunna hejda sig i sin värsta iver. Den fria forskningen måste värnas.

Tillväxtländer i Asien med Kina i spetsen står i 2000-talets inledning för den kraftigaste ökningen av vetenskaplig produktion. Sambandet är ingen tillfällighet. Forskning, utveckling och innovationer är byggstenar för ökat välstånd. Sveriges förmåga att ta sig ur fattigdomen på 1900-talet berodde mycket på att Sverige blev en framstående forskningsnation. På det hänger också konkurrenskraften, tillväxten, jobben och finansieringen av välfärden i framtiden.