Venezuelas president Hugo Chávez lyckades på söndagen bli omvald för ännu en sexårig mandatperiod. Han blev dock ordentligt utmanad av oppositionens gemensamma kandidat Henrique Capriles.

Revolutionären Chávez har styrt Venezuela i fjorton år. Hans stora föresats var att bryta ned de gamla maktstrukturerna i landet och omfördela tillgångarna. Han är fortfarande populär hos den fattigaste befolkningen, men presidentvalet visar att förtroendet minskar. Chávez har under sin tid stärkt presidentmakten och fört sitt parti till en helt dominerande ställning. Ett auktoritärt system har i praktiken sopats undan och ersatts med ett annat.

Mycket av de orättvisor och brister som Chávez ville avskaffa när han tillsammans med andra radikala militärer engagerade sig i politiska frågor på 1980-talet kvarstår eller har förvärrats under hans tid som president. Korruptionen är utbredd och infrastrukturen i landet dåligt utbyggd. Brottsligheten och det tilltagande våldet är ett ständigt gissel för befolkningen. Prisökningar och brist på livsmedel försvårar försörjningssituationen i hushållen.

Venezuela har betydande intäkter av oljeexporten. Men oljepengarna brukas inte till långsiktiga investeringar som förbättrar möjligheterna för sysselsättning, tillväxt och högre välstånd. Utan utbildning och arbete förblir de fattiga fattiga. En del viktiga reformer har dock kunnat finansieras med oljepengar, däribland införandet av fri sjukvård. Omfördelningen av tillgångarna har dock mest lett till att det styrande partiets folk gynnats.

Chávez är en av de mest framträdande ledarna i en latinamerikansk vänstervåg och stark kritiker av USA och det amerikanska inflytandet i regionen. Han beundrar Kubas kommunistledare Fidel Castro. Iran och Vitryssland hör till hans bundsförvanter. Han har också uttryckt sitt stöd för diktatorn Bashar al Assad i Syrien.

Chávez följer diktaturers exempel även i den meningen att friheter och rättigheter inskränks. Utvecklingen i Venezuela går i fel riktning vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. Yttrande- och tryckfrihet har begränsats. Rättssystemet har allvarliga brister. Chávez´ säkerhetsstyrkor verkställer utomrättsliga avrättningar och utsätter folk för tortyr.

Den demokratiska utvecklingen har avgörande betydelse för Venezuelas framtid. I parlamentsvalet för två år sedan försvagades regeringspartiets ställning. Oppositionspartiernas allians väckte hopp om förändring. Den valrörelsen gav också inspiration till gemensam satsning i årets presidentval. Oppositionens kandidat nådde inte ända fram, men fortsatt målmedvetet och tålmodigt arbete bäddar för ett kommande maktskifte i demokratisk ordning. Tendenserna är starka.

Venezuela har en historia av statskupper och blodiga politiska strider. Chaves försökte ta makten med våld för tjugo år sedan. För tio år sedan utsattes han själv för kuppförsök. En bestående god politisk ordning kan dock bara åstadkommas via valurnan. Det är den väg även Venezuela måste gå.