John B Gurdon och Shinya Yamanaka får årets Nobelpris i medicin/fysiologi, för upptäckter som lett fram till dagens stamcellsforskning.

Trots genombrotten ligger medicinsk behandling en bit in i framtiden.

Gurdon och Yamanaka belönas för att de upptäckt att mogna specialiserade celler kan omprogrammeras till omogna celler, som i sin tur kan utvecklas till kroppens alla vävnader.

— Det kan alltid vara någon som ringer och skojar, var Gurdons första kommentar till nyheten när han några timmar senare höll en presskonferens.

Gurdon berättar att det i morse klockan 8.30 ringde en trevlig man och berättade att vunnit Nobelpriset, men att mannen inte sade något som egentligen bekräftade att han var den han utgav sig för att vara. Samtalet tog Gurdon emot i sitt labb där han alltid befinner sig tidigt på morgonen.

John Gurdon gjorde sin upptäckt 1962. Han fann då att cellers specialisering inte är oåterkallelig. I ett klassiskt experiment ersatte han cellkärnan i en grodas äggcell med cellkärnan från en mogen cell som hämtats från ett grodyngel. Den modifierade äggcellen kunde ändå utvecklas till ett grodyngel. Med andra ord hade det första grodynglet klonats.

Enligt Nobelkommittén är de två forskarnas upptäckter ”banbrytande”. De har helt förändrat vår syn på cellers utveckling och specialisering hos organismerna.

Över 40 år senare, 2006, upptäckte Shinya Yamanaka hur en intakt specialiserad cell från en mus kunde återföras till att bli en omogen stamcell. Han visade hur man kunde omprogrammera mogna celler till att bli så kallade pluripotenta stamceller, det vill säga omogna celler som kan utvecklas till alla slags celler i kroppen.

Gurdon lyckades några år efter sitt klassiska experiment även framställa klonade vuxna grodor. Hans upptäckt möttes till en början med skepsis men så småningom accepterades hans hypotes och med tiden visades att även däggdjur kunnat klonas. Det klassiska exemplet är förstås fåret Dolly.

På en presskonferens på universitetet, sent på kvällen japansk tid, talade Yamanaka om sin forskning. Han var tydlig med att den nya tekniken inte omedelbart kan hjälpa till att bota sjukdomar.

— Det kommer att ta tid. För många sjukdomar kommer det att behövas forskning i ytterligare fem-tio år, men jag vill att patienterna behåller hoppet, sade han, enligt japanska tv-kanalen NHK.

På presskonferensen tackade Yamanaka vänner, familj och alla som har stöttat honom. Han talade också om Gurdon:

— Det var han som påbörjade forskningen om stamceller. Utan hans arbete hade vårt arbete inte funnits.

Yamanaka berättade att han strax före presskonferensen fick ett telefonsamtal från Japans premiärminister Yoshihiko Noda, vilket gjorde honom lite nervös. Noda gratulerade och sade att priset gav energi till hela det japanska folket, uppgav Yamanaka.

John Gurdon tycker att priset är en påminnelse om att det är viktigt att fortsätta att satsa pengar på grundforskning som just då inte ser ut att leda till någon praktisk nytta.

— I det här fallet tog det 50 år innan det potentiella värdet av forskningen visade sig, säger han.

Forskningens praktiska nytta står Yamanaka för, enligt Gurdon. Han säger att han är mycket förtjust över att dela priset med den betydligt yngre japanen.

Gurdon får frågan vem av honom och Yamanaka som står mest i skuld till den andre.

— Jag är rätt säker på att jag står i skuld till honom, svarar Gurdon.

Orsaken är att Yamanakas upptäckter gjorde att folk kunde se att Gurdons forskning faktiskt resulterat i något användbart.

På frågan om Yamanaka kunnat göra sina upptäckter utan Gurdon svarar han:

— Ja, det tror jag. Det hade bara tagit lite längre tid.

Gurdon är 79 år och hör dåligt. Men han jobbar heltid och i morgon bitti ska han till labbet som vanligt, trots festen med kollegorna i kväll.

På presskonferensen betonade Nobelkommittén att den så kallade IPS-teknologin och stamcellsterapi fortfarande är på ett tidigt stadium.

— Vi har ingen exakt tidsprognos för när stamcellsterapin kan användas. Vi är inte där än men det finns hopp att det kan hjälpa vid sjukdomar som Alzheimers, säger Urban Lendahl, professor i genetik på Karolinska institutet.

”Vi förstår nu att den mogna cellen inte behöver vara för evigt fjättrad i sitt specialiserade tillstånd. Läroböcker har fått skrivas om, och nya forskningsfält har öppnats. Genom att vi i dag även kan omprogrammera celler från människa har vi fått nya möjligheter att studera sjukdomar och utveckla metoder för diagnostik och behandling”, skriver KI i motiveringen till priset.

I morgon vid lunchtid tillkännages fysikpriset och på onsdag är det dags för kemipriset.

Fakta: Pristagarna

John Gurdon är född 1933 i Dippenhall i Storbritannien. Han erhöll sin doktorsgrad 1960 vid universitetet i Oxford och har sedan 1972 varit knuten till universitetet i Cambridge.Shinya Yamanaka är född 1962 i Osaka i Japan. Han avlade läkarexamen 1987 vid universitetet i Kobe innan han gick över till grundforskning. Han doktorerade 1993 i Osaka och är i dag professor vid Kyoto-universitetet.