Stora delar av spannmålsskörden i Västerbotten kan gå till spillo. Regnet gör att marken inte bär maskinerna och stora mängder spannmål hotas att förstöras.

Spannmål i Västerbotten

I dag odlas spannmål på 900 hektar i Västerbotten. Väsentligt mycket mindre arealer än under toppåren på 1970-talet på 36 000 hektar.

- Det ser inte alls bra ut, säger Nils-Gunnar Mattsson i Degernäs utanför Umeå. Han har totalt 95 hektar spannmålsodling som han odlar för avsalu, men fortfarande står en tredjedel ute.

- Och nu vet jag vet inte om jag hinner få in det.

Han upplevde exakt samma sak förra året.

Arne Lindström i Röbäck är lantbrukare och LRF-bas i Västerbotten. Också han är drabbad.

- Jag har fortfarande tio hektar oskördat som är värt 70 000-80 000 kronor som jag nu riskerar att förlora, konstaterar han.

Enligt både Nils-Gunnar Mattsson och Arne Lindström är det den senaste tidens regnande som ställt till det. Men det är i första hand inte spannmålen i sig som tagit skada av regnet. Det är i stället markens bärighet som försämrats så mycket att det är svårt, ibland omöjligt, att ta sig ut med maskinerna. Och man har inte hur lång tid som helst. När spannmålen väl har börjat gro är det kört.

-Då blir det fågelmat av allt, säger Arne Lindström.

En som ändå fortfarande är lite optimistisk är lantbruksdirektör Sven Lingegård.

- Spannmålen kan i princip stå ute tills snön kommer, men vad vi nu behöver är en tid med torrare väder så att markerna hinner dräneras, konstaterar han.

På nationell nivå ser det betydligt bättre ut för årets spannmålsskörd som enligt jordbruksverkets prognos blir 5,4 miljoner ton, vilket är 16 procent mer än i fjol och 10 procent mer än snittet under de senaste fem åren. Prognosen publicerades i slutet av augusti.

- Men det återstår naturligtvis att se hur det blir i verkligheten, säger chefsekonom Harald Svensson.