Kvinnors historia ska synliggöras och besökarnas kunskaper och medvetenhet höjas. – Museet ska bli som en katalysator som ruskar om och väcker besökarnas vilja att förändra, säger Charlotta Gustafsson som är satt att sjösätta projektet.

I snart ett år har hon jobbat hårt med att skapa struktur och bygga ramarna för det Kvinnohistoriska museum som ska fylla 700 kvadratmeter i nya Kulturväven.

Charlotta Gustafsson är statsvetare och det är som sakkunnig i jämställdhetsfrågor hon fått jobbet, men säkerligen också för sin entusiasm.

- Vi vill skapa en plats där det händer saker, en mötesplats som aldrig ska stå still.

Ännu finns ingen färdigformulerad programförklaring, men en massa idéer. Projektet befinner sig i en fas av uppbyggnad och konceptutveckling och just därför blir det lite diffust och svårgreppbart när Charlotta ska förklara vari det nya museet ska bestå.

- Eftersom det inte kommer att bli statiskt kan det kännas diffust, men det blir mer spektakulärt än traditionellt, utlovar hon.

När Väven står klar efter sommaren 2014 kommer knappt hälften av de 700 kvadratmetrarna att fyllas med en basutställning. Den består inte av föremål utan där ska olika historiska tema levandegöras. Det handlar om att gestalta den del av vår historia som vanligtvis inte syns.

- Vi ska i första hand samla på minnen, berättelser och erfarenheter från kvinnor. Det centrala är att sätta kvinnor in i ett historiskt perspektiv.

Till viss del sneglar projektledaren på Arbetets museum i Norrköping, som är både livaktiga och aktuella utan dammiga föremål.

Upplägget av den permanenta utställningen på Flygvapenmuseet i Linköping är en annan inspirationskälla, och Olle Emilsson och Mia Sas som står bakom den gestaltningen jobbar även med nya museet i Umeå.

Parallellt jobbas det med att hitta rätt tillvägagångssätt för insamlandet av material och där är ett samarbete med Umeå universitet värdefullt. För att, förutom basutställningen, kunna erbjuda besökarna spännande temautställningar har Charlotta rest runt ”som en tätting” för att hitta samarbetspartners. Bland annat knyter hon kontakt med andra museer för framtida samarbete.

- En sådan här verksamhet blir inte verklighet med bara en samarbetspartner, utan den kräver ett antal ben om vi vill vara relevanta för många.

Inte minst själva kulturhusets idé att verksamheter vävs in i varandra är en viktig tanke som även kommer att prägla museet.

- Vi vill dra in alla som kommer att finnas i huset och även utanför.

En minst sagt omfattande ambition som ska paras med viljan att höja besökarna kunskap och medvetenhet.

- De ska få en aha-upplevelse och inspiration att göra saker med den kunskap de fått.

Lika viktigt som att det ska finnas ett konkret innehåll ska det finnas en inriktning och ett mål över tid. För att säkerställa verksamheten långsiktigt ligger det i projektledarens roll att även utreda ägandeformen.

- Det gäller att fatta rätt beslut i rätt ordning för att förutsättningarna ska bli så bra som möjligt och jag tror att flera aktörer kan vara bra för att nå många olika målgrupper, säger Charlotta Gustafsson.

Än så länge är det politikerna som fattar beslut om budgeten och en nytillsatt styrgrupp har till uppdrag att fullfölja fullmäktiges beslut.

- De har ett övergripande ansvar men säger inget om innehållet.

När det stod klart att kommunen inte får disponera plan 5 i Kulturväven och att Balettakademin inte ryms i huset vill Folkpartiet och Kristdemokraterna att dansen ska få stanna och museet flytta på sig.

- Det finns ingen logik i att de ställer just de två verksamheterna emot varandra, och det är klart att det är synd att Balettakademin inte blir kvar. Vi skulle ju kampera ihop, säger Charlotta Gustafsson.

Visst har hon lagt ner ett antal timmar i onödan på planeringen av lokalen, som nu hamnat på plan fyra, men det är mer av en parentes att fundera kring upplägget när ljuset faller in från ett helt annat håll och takhöjden sänks.

Än så länge är det bara Charlotta som är anställd för att jobba med museet men nästa år kommer det att krävas mer arbetskraft och därför är hon glad över de tre extra miljoner som fullmäktige nyligen sköt till.

Sedan när Kvinnohistoriskt museum står klart finns åtta nya miljoner budgeterade för driften och Charlotta tror att det krävs minst tio personer för att driva verksamheten.

Räcker pengarna?

- Det går nog men det är klart att resurser kan man alltid önska mer av.

Om knappt två år slås portarna upp, räcker tiden?

- Det är inte jättelång tid men tillräckligt för att göra jobbet.

Museets uppdrag är att gestalta kvinnors historia och arbeta för jämställdhet, men är inte det alla museers uppdrag?

- Absolut, och många gör det jättebra men fortfarande är kvinnor underrepresenterade på museer i dag.

Är det inte omodernt att skilja ut halva befolkningen för ett eget museum?

- Tvärtom, det känns jättemodernt, men diskussionen uppstår alltid när man lyfter jämställdhetsfrågorna. Jag är helt övertygad om att det behövs två ben att stå på, att jobba både med de normala strukturerna och särlösningar.

KARIN BERNSPÅNG