Fyra av de fem största etiska fonderna med fokus på den svenska aktiemarknaden har kvar Telia Sonera i portföljen, visar en genomgång gjord av nätmäklaren Avanza.

Detta trots misstankar om penningtvätt och mutor samt samröre med säkerhetstjänst i diktaturer i Centralasien.

En förklaring är att de flesta etiska fonder arbetar med tumregeln att bolag måste bryta mot regelverk och normer eller begå brott för att de ska plockas bort ur fondens portfölj.

För tre-fyra år sedan lanserades en ny modell, som kallas bäst-i-klassen. Den bygger på att förvaltaren väljer den aktie i varje bransch som har bäst etisk profil. Detta öppnar för snabbare reaktioner när etiska frågetecken dyker upp.

— Spararna upplever att etiska kriterier är otydliga. Bäst-i-klassen skulle kanske göra det enklare att förstå, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Ett problem är enligt Hemberg att bäst-i-klassen-strategin kräver stor kapacitet, vilket gör det svårt för de mindre fondförvaltarna.

Sedan tidigare är det känt att Nordeas fonder sålt Telia Sonera-aktier till följd av turerna i bolaget. Enligt Avanzas kartläggning har även Swedbanks etiska Sverigefond gjort sig av med sina Telia Sonera-aktier, tidigare i år. Fonden, som tillämpar bäst-i-klassen-modellen, har ett förvaltat kapital på 4,6 miljarder kronor.

Etiska Sverigefonder förvaltade av SPP, Folksam, KPA och Handelsbanken har dock valt att stå kvar som ägare. De använder sig enligt Avanza av den traditionella principen, där enstaka aktier som tydligt brutit mot etiska principer plockas bort ur ett brett index-innehav.

Men etiska fonder är på väg bort, tror Stina Billinger, hållbarhetschef på SPP, som ägs av den norska försäkringskoncernen Storebrand.

— Jag tror att etikfonden kommer att dö ut snart. Vi behöver breda produkter, som attraherar alla typer av människor, säger hon.

— Man kan inte skapa nischprodukter som bara passar miljö- och människorättskämpar. De behövs för att gå längst fram. Men är man ett stort bolag måste man ta ansvar på bredden och skapa produkter som hjälper den stora massan att vara mer hållbar.

SPP:s grundkrav utgår från normer och regler i FN:s konvention om mänskliga rättigheter. Därtill väljer SPP alltid bort aktier i bolag som producerar tobak, kontroversiella vapen eller ägnar sig åt korruption.

På SPP:s svarta lista, vars innehåll är hemligt, finns ett hundratal aktier, enligt Stina Billinger.

— Jag talar aldrig om specifika företag som vi befinner oss i ägardialog med. Och vi berättar inte vilka företag som vi har uteslutna. Vårt syfte är alltid att påverka dem, säger hon.

Strategin har enligt Billinger varit framgångsrik när det gäller ABB, Statoil och Volkswagen, där SPP kunnat köpa på sig aktier efter att under period ha haft aktierna på svarta listan.

Tidigare i veckan rapporterade tidningen Svenska Dagbladet att flera fonder som marknadsför sig som etiska trots uppmärksamheten kring affärerna i Centralasiens diktaturer har ökat sitt Telia-innehav. Det gäller bland annat KPA Pension, med 12,8 miljoner Telia-aktier i sin portfölj, Folksam, som ökat innehavet med fem miljoner aktier sedan i våras, och AMF Försäkring & Fonder, som ökat innehavet med 22 miljoner till 83,4 miljoner aktier.

Statliga Fjärde AP-fonden och SHB fonder har också ökat sitt innehav sedan i våras, rapporterar tidningen.