Två år efter det att lex Laval trädde i kraft tillsätter regeringen en parlamentarisk utredning för att se hur lagen fungerar i praktiken.

Bra, men svåra frågor undviks, anser flera fack.

Orsaken till utredningen är att kunskapen om utstationerad arbetskraft i Sverige är dålig, enligt arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M). Å ena sidan har det varit få tvister, å andra sidan anser fackliga organisationer att det finns stora problem.

— Det är viktigt att vi går till botten med hur det ser ut, säger Engström.

Alla riksdagspartier kommer att ingå i utredningen, som ska behandla allt från hur många utstationerade arbetstagare som finns i Sverige till vilka länder de kommer ifrån, vilka villkor de har och om det behövs några lagändringar. Arbetet kommer att ledas av Elisabeth Svantesson (M).

Även om utredningen har ett brett uppdrag, kommer den enbart att titta på utstationering i förhållande till EU-rätten. Villkor för arbetstagare från länder utanför EU, till exempel bärplockare från Thailand, omfattas inte.

— Det är jättebra att man gör en kartläggning, men uppdraget är alldeles för snävt. Man undviker den juridiska knäckfrågan om hur den svenska lagstiftningen efter Lavaldomen stämmer överens med Sveriges andra internationella åtaganden, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO.

Även LO tycker att perspektivet är alldeles för snävt. Precis som TCO tycker man att åtagandena gentemot Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Europarådet borde funnits med. Men också att utredningen skulle fått ett tydligt uppdrag att lägga fram förslag på åtgärder som stöttar den svenska modellen, till exempel om regler vid upphandlingar eller om huvudentreprenörskap vid byggen.

— Alltsedan Lavaldomen har det varit ett väldigt tryck på den svenska kollektivavtalsmodellen. Vi har fått svårare att upprätthålla svenska löner och kollektivavtal, säger Carl-Mikael Jonsson, jurist på LO.

Utredningen ska vara klar senast i december 2014.

Parallellt pågår en översyn av det så kallade utstationeringsdirektivet i EU, och regeringen kommer i höst med ett lagförslag om anmälningsplikt för arbetsgivare som har utstationerad arbetskraft i Sverige. Till exempel måste de då uppge en kontaktperson, så att facken vet vem de ska förhandla med.