Den franska statsskulden springer iväg allt längre från EMU:s regel om högst 60 procent av BNP.

— Vi ligger nu på 91 procent, en totalt kritisk nivå, säger finansminister Pierre Moscovici.

Siffrorna kom fram när 2013 års budget lades fram i dag. Totalt ökade skulden till 1 833 miljarder euro under andra kvartalet, vilket innebär en uppgång från 89,3 till 91 procent av BNP, enligt statistikmyndigheten Insee.

Budgeten innebär åtstramningar till ett värde av 36,9 miljarder euro, visade det sig när regeringen presenterade sitt förslag vid lunchtid i Paris. I budgeten upprepas löftet att få ned underskottet till det EU-stadgade tre procent av BNP.

Enligt budgeten kan statsskulden kulminera på 91,3 procent av BNP under nästa år, för att sedan börja falla.

— Vi ligger nu på 91 procent, en totalt kritisk nivå. Alla ekonomer håller med om att en skuld över 90 procent är ett ihållande hot mot tillväxten, säger finansminister Moscovici.

De kapade miljarderna innehåller enligt AFP 2,5 sparade miljarder inom vård och hälsa plus 10 miljarder inom andra statliga sektorer.

10 miljarder euro ska komma från höjda och nya skatter för privatpersoner, ytterligare 10 miljarder är pålagor för företag. De sista 4,4 miljarderna är åtgärder som parlamentet redan har klubbat under sommaren.

Sammanlagt innebär det att Frankrikes budgetunderskott minskar från 4,5 procent 2012 till 3,0 procent 2013.

— Treprocentsmålet är avgörande för vårt lands trovärdighet. Vi åtar oss att nå det och vi kommer att nå det, säger finansminister Pierre Moscovici.

Daniel Bergvall, ekonom på SEB, bedömer att storleken på det franska paketet ligger ungefär som väntat. Men regeringen har varit mer rädd för utgiftsminskningar än sina spanska kolleger.

— Det här är ett paket som innebär en hyfsad åtstramning. Men två tredjedelar av paketet hamnar på skattesidan och bara en tredjedel på utgiftsminskningar. I Spanien var det nästan tvärtom, 60 procents utgiftsnedskärningar och 40 procent intäktsökningar, säger Bergvall.

Det innebär också att det är svårt att bedöma om paketet verkligen leder till den önskade minskningen av underskottet. Inte minst som paketet i sig sänker temperaturen i den franska ekonomin.

— Erfarenheten är att det är större sannolikhet för att utgiftsnedskärningar faktiskt ger den effekt man tror, skatteinkomsterna är mer en effekt av hur stor sysselsättningen blir eller hur stor konsumtionen blir, säger Bergvall som också konstaterar att det franska finansdepartementets prognos på 0,8 procents BNP-tillväxt 2013 är högre än många andra prognosmakares.

Han tror också att marknadens förtroende för annonserade sparpaket har gröpts ur under senare år. Det är fortfarande osäkert om fransmännen klarar sitt budgetmål på högst 3,0 procents underskott.

— Det är stor risk för att det kan behövas något mer än det här, säger Bergvall.

Reuters beskriver åtgärderna som Frankrikes hårdaste besparingsprogram på 30 år.

Jan von Gerich, analytiker på Nordea i Helsingfors, beskriver budgeten som ”en besvikelse”.

”Att mest förlita sig på skattehöjningar gör ingenting för att tackla den franska offentliga sektorns problem”, skriver von Gerich i en kommentar.

”Dessutom slår skattehöjningar mer mot både den franska ekonomins tillväxtutsikter och dess konkurrenskraft”.