Den stora seminariesalen var, som man säger på göteborgska, knökfull när Litteraturtredningen presenterade sitt betänkande på bokmässan i går. Ett tecken på att litteraturens ställning är en fråga som verkligen berör oss på djupet? som en av paneldeltagarna antydde.

Ja, kanske det, och synd vore väl annat, vi befinner ju oss trots allt på bokmässan. Att det ser likadant ut i resten av samhället satte utredningens presentation däremot vissa frågetecken för. Visst har böcker blivit billigare och tillgången större – mycket tack vare nätbokhandeln – men det betyder inte att läsandet per automatik har breddats, utan framför allt att de som redan läste tidigare nu läser ännu mer.

- Nätbokhandeln kompenserar inte för bokhandelsnedläggningar. De som handlar på nätet har även tillgång till fysiska bokhandlar, konstaterade Johanna Koljonen som tillsammans med Tomas Lidman, Martin Ingvar och Annina Rabe har utgjort Litteraturutredningen arbetsgrupp.

Resultatet av arbetet , en diger lunta på drygt 600 sidor med titeln ”Läsandets kultur”, lämnades i samband med torsdagens seminarium över till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

I stora drag konstaterar utredningen att läsvanorna i Sverige är stabila, att böckerna har blivit fler och billigare och att svensk litteratur på senare år haft stora exportframgångar. Detta på plussidan. På minussidan: läsförmågan sjunker, barn och ungdomar läser mindre (framför allt läser de färre långa texter), de stora förlagens dominans har blivit större och det har blivit svårare att försörja sig på konstnärligt arbete.

Av dessa frågor är läsförmågan den mest brinnande, konstaterade utredningens ledamöter och pekade på den nedåtgående kurvan vad gäller läsförståelse.

- Sveriges tidigare världsledande roll är numera världsmedioker, konstaterade Martin Ingvar, professor i klinisk neurofysiologi vid Karolinska institutet och sakkunnig på frågor om språkinlärning.

Ingvar påpekade, att de som inte lär sig att läsa bra på ett tidigt stadium, får problem med själva läsmekaniken. Det innebär att alltför stor del av arbetsminnet går åt till själva läsakten, och att allt det andra som hör läsningen till – det kritiska tänkandet, fantasin osv. – blir lidande.

- Vi har kunnat se att de som går ut nionde klass med dåliga betyg hade lässvårigheter redan i fyran.

För att stärka den allmänna läskunskapen lanserade utredningen ”Ett läslyft för Sverige” vars mål ska vara uppfyllda 2018. I praktiken innebär det att den nedåtgående kurvan senast då ska peka uppåt. För att uppnå detta föreslog man en rad olika åtgärder, bland annat lä sarombud i förskolan och kompetensutveckling för lärare. Man föreslog också en satsning på skolbibliotekarier.

- Vi kan inte nog poängtera hur viktigt utbildade skolbibliotekarier är för läsandet, sa Annina Rabe och hänvisade till en rad undersökningar på ämnet.

- Därför ser vi oroande trender. Friskolor som tycker att det närmast är ett övergrepp att behöva ha ett skolbibliotek. Det tycker inte vi, för vi tycker att skolan ska lära elever att läsa.

Nils Pennlert