En kommunalisering av hemsjukvården håller på att genomföras i Västerbotten. Kommunfullmäktige i Lycksele och Vilhelmina har denna vecka sagt ja till förändringen liksom Bjurholm hunnit göra. Tongångarna är över lag positiva och smått förväntansfulla.

Vårdreformen väntas innebära en förbättring för vårdtagarna. Personalen ser också fördelar, bland annat i tydligare roller och rutiner. De ekonomiska villkoren, så som de utfaller i den beräknade kostnadsutjämningen och mellankommunala skatteväxlingen, uppfattas denna gång som acceptabla för de mindre kommunerna.

Sjukvården i Västerbotten behöver positiva nyheter. Kommunaliseringen av hemsjukvården kan bli en välbehövlig sådan. De problem landstinget länge dragits med försvagar tilltron till sjukvården. Besparingar, nedskärningar och försämringar i tillgängligheten har lett till en dyster trend.

Särskilt kommunerna i inlandet känner sig hårt drabbade i landstingets resursfördelning. När kommunerna tar över ansvaret för i stort sett all den primärsjukvård som utförs i ordinärt och särskilt boende får de emellertid bättre koll på verksamheten. Det ger i praktiken ökad självständighet och handlingsförmåga; en lokal vårdreform att ombesörja och förvalta.

Risken för att enskilda vårdtagare hamnar i ett slags ingenmansland mellan kommun och landsting minskar. Huvudmannaskapet förtydligas. Parterna vinner inget längre på att skjuta ifrån sig patienter och ansvar.

Om alla kommuner ställer upp genomförs denna vårdreform från och med årsskiftet. Västerbotten är emellertid sent ute även i det här avseendet. I tio län har övergången gjorts tidigare. Erfarenheterna är övervägande goda. Ingenstans vill man återgå till det gamla systemet.

En statlig utredning om kommunaliserad hemsjukvård presenterades för drygt ett år sedan. Ett syfte med utredningen var att stödja övergången på frivillig väg till kommunalt huvudmannaskap för hemsjukvården i hela landet. Utredaren föreslog att kommunerna skulle få vidgade befogenheter till att även avse hemsjukvård som är ansluten till den somatiska slutenvården och till den psykiatriska slutenvården, sålunda innebärande ännu tydligare legala förutsättningar.

Hemsjukvården är en viktig angelägenhet för inlands- och glesbygdskommunerna. Fungerar den väl kan många människor fortsätta att bo hemma och ändå få de vårdinsatser de behöver för att klara vardagen. Det är en stor trygghet. Allmäntillståndet gagnas när människor kan stanna kvar i en miljö som känns lugn och säker. Det besparar samhället betydande kostnader.

Stora samordningsvinster kan uppnås när olika aktörer bidrar. Hemtjänsten i kommunerna har viktiga uppgifter som underlättar för hemsjukvården. Och tvärtom. Samtidigt kommer samarbetet med landstinget, som fortsättningsvis kommer att sköta den specialiserade vården med ansvar för de uppgifter som kan komma i fråga vid hembesök.

Genom täta kontakter och gott informationsutbyte mellan personalen inom respektive område kommer vårdtagarna att bättre få sina behov tillgodosedda och kunna känna sig väl omhändertagna. Det betyder mycket.