Tintin rensas ut från biblioteket i Kulturhuset i Stockholm. Att böckerna efter den senaste Tintin-debatten försetts med ett förord som förklarar att de är skrivna under en tid med andra värderingar räcker inte.

Tintinböckerna speglar en nidbild med ett kolonialt perspektiv, anser Behrang Miri som leder arbetet med utvecklingen av Kulturhusets barn- och ungdomsverksamhet.

— Afrikaner är lite dumma, araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor, säger han till Dagens Nyheter.

Miri har fattat beslutet om utrensningarna i samråd med personalen, skriver tidningen. Och han har bett sin personal att kontrollera om det finns fler böcker i bibliotekets hyllor som, enligt honom, inte borde vara där. Det kan gälla böcker med utlänningsfientligt eller homofobiskt innehåll.

— All barnbokslitteratur borde ses över. Även vuxenlitteratur. Många människor från afrikanska länder bor här i dag, men vi har alldeles för lite kunskap om dem, säger han.

Fredrik Strömberg är ordförande för Seriefrämjandet och mycket kritisk till valet att plocka bort Tintin.

— Jag tycker att det är fel. Jag tycker inte att man ska censurera på det sättet, barn är smartare än så. Man ska snarare lyfta fram och prata om de dumheter vi gjort än att gömma undan dem, då gör vi bara om misstaget, säger han till TT.

”Väldigt främmande”

Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, tycker att utspelet känns förvånande utifrån

bibliotekens grunduppdrag som är att ge fri tillgång till information och kunskap.

— Det känns väldigt främmande att man med det här som utgångspunkt bestämmer sig för vilken litteratur som är behaglig eller misshaglig, säger han till TT Spektra och fortsätter:

— I Unescos folkbiblioteksmanifest slås det fast att det inte får finnas någon form av politisk, religiös eller ideologisk utgångspunkt för vilken litteratur man tillhandahåller eller inte. Den viktiga fråga som varje bibliotek ska ställa sig är vilken litteratur eller vilken kunskap behöver våra användare ha tillgång till?

TT Spektra: Är Kulturhuset i Stockholm unikt i sin hantering av de här böckerna?

— Jag tror att man är tämligen unik i att det känns som att man vill göra en poäng av det, det är en sorts effektsökeri. Här verkar man ha satt på sig en sorts glasögon och sagt att en viss typ av litteratur ska vi inte ha.