Även ”om världsekonomin stannar” har Sverige marginaler för att agera, enligt finansministern. Många bedömare överraskas i dag av regeringens spenderande.

— Anders Borg är närmast i ett parallellt universum, säger Magdalena Andersson (S).

— Vi presenterar året budgetproposition i mycket oroliga tider. Sverige kommer med den här budgeten att ha kanske Europas starkaste finanser, sade finansminister Anders Borg.

Europa står förmodligen och stampar på 1 procent tillväxt under 10 år, enligt Borg, och USA och Kina kommer inte att kunna agera draglok. Men Sveriges motståndskraft har varit bättre än väntat.

— Även om det blir tvärstopp i svensk ekonomi, om världsekonomin stannar, har vi marginaler för att sätta in åtgärder. Riskerna för marknadsosäkerhet är små, säger Borg.

Sveriges tillväxt väntas utvecklas svagt i år, med en ökning av BNP med 1,6 procent. Nästa år väntas BNP öka med 2,7 procent. Svensk ekonomi är ändå stark, enligt Borg.

— Vi har mångdubbelt högre tillväxtsiffror än övriga Europa.

Kritiken lät inte vänta på sig. Anders Borgs prognoser för arbetslösheten är mer optimistiska än andra konjunkturbedömare, särskilt 2015 och 2016.

— Anders Borg är närmast i ett parallellt universum, man skulle kunna kalla det för önsketänkande, säger Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, Magdalena Andersson.

Allra sämst tycker hon om att regeringen lånar till en ”vidlyftig bolagsskattesänkning”.

— Det gör mig väldigt oroad, säger Andersson.

Hon hävdar att det är mycket tveksamt om regeringen lyckas med att hålla ordning i de offentliga finanserna, förutom att regeringen dessutom misslyckas med jobbpolitiken.

— Det är lite märkligt att Anders Borg och regeringen gått från att för ett år sedan bara prata om hängslen och livrem till att bli mest optimistiska i hela Europa, trots att det mesta som hänt under den tiden varit negativt, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth om regeringens budget.

— Regeringen spår en väldigt stark tillväxt de kommande åren, en tillväxt som är så stark att den ligger klart över det historiska snittet, säger Winsth som tror att Anders Borg helt enkelt är alltför optimistisk om Sveriges ekonomi.

Statliga Konjunkturinstitutet varnar delvis för en sådan utveckling:

— Om inte den gynnsamma ekonomiska utvecklingen realiseras samtidigt som regeringen fortsätter med stora ofinansierade reformer för 2014 och 2015, då kommer regeringen att avlägsna sig från överskottsmålet, säger KI-chefen Mats Dillén.

I år blir det underskott i de offentliga finanserna men sedan blir det överskott igen.

— Men balans i ekonomin uppnås först 2015 eller 2016. Att då lägga en åtstramande budget vore direkt olämpligt, enligt Borg.

— Vi oroas över att han baserar sin ekonomiska politik på prognoser som skiljer sig från alla andra bedömare. Det är snarare glädjekalkyler som ska passa regeringens småpartier, säger Miljöpartiets ekonomiskpolitiske talesman Per Bolund.

— Jag vet inte vad det är för kristallkula som Anders Borg har tillgång till som ingen annan har, säger Bolund.

Regeringen tror att ekonomin börjar återhämta sig nästa år och 2014 tror Anders Borg på en tillväxt på 3,7 procent, enligt finansplanen. Även arbetslösheten väntas sjunka från 7,5 procent nästa år till 6,7 procent 2014.

— Tillväxtprognosen för nästa år och 2014 är i högsta laget, säger även Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

Samtidigt konstaterar Bergqvist att Borg bäddar in prognosmaterialet i stora nedåtrisker även om han inte låtit det påverka prognossiffrorna. SEB-ekonomernas egna tillväxtprognoser skiljer sig med runt en procentenhet från regeringens både för 2013 och 2014.

— Han tror på 2,7 procent och vi ligger på 1,5. Det är en stor skillnad, säger Bergqvist.

Borg reagerar kraftfullt mot dem som påstår att han skulle vara för optimistisk.

— Jag ser uppenbara risker för att vi får tillbaka orosvågorna. Att utmåla mig som optimist, det kommer ni att få besvärligt med, säger han.

Liksom SEB tror Konjunkturinstitutet på betydligt lägre tillväxt än regeringen. Det handlar om genomslaget av regeringens egna reformer, jobbskatteavdraget, förändringar inom a-kassan och så vidare, säger Mats Dillén.

— Vi tror på relativt stora effekter men regeringen tror på ännu större effekter. Regeringen räknar till exempel med att arbetslösheten långsiktigt kan ligga runt 5 procent när ekonomin är i balans medan vi tror att arbetslösheten 2016 ligger runt 6,5 procent.

Bergqvist tycker att Borg är rätt ute när det gäller satsningarna och att han nu börjat spendera i stället för att hålla igen:

— Det är rätt ur ett konjunkturellt perspektiv, det lyfter tillväxten. Det är rätt ur ett finansiellt perspektiv, för räntorna är väldigt låga. Det är nu man ska låna pengar om man har underskott i budgeten.

— Det är också rätt ur ett strukturellt perspektiv. Han gör långsiktiga satsningar som på infrastruktur och på bolagsskatten. Det tror jag är jätteviktigt.

FAKTA UR BUDGET OCH FINANSPLAN

— Regeringen tror på en arbetslöshet på 6,7 procent 2014. KI spår 7,7 procent.

— Regeringen bedömer att statsskulden sjunker stadigt för att landa på 28,1 procent av BNP år 2014 och 20,4 procent 2016.

— Inflationen tror regeringen ökar med 1,0 procent i år, 1,2 procent nästa år och med 1,7 procent 2014.

— Det strukturella sparandet i de offentliga finanserna nästa år kommer att ligga under nivån som behövs för att klara överskottsmålet. Det är motiverat ur ett ”stabiliseringspolitiskt perspektiv”, skriver regeringen.

— Åtgärderna i budgeten bedöms leda till att BNP-tillväxten blir cirka 0,4 procentenheter högre 2014 och att antalet sysselsatta blir cirka 17 000 personer fler 2014 än vad som annars varit fallet, står det i finansplanen.

— Regeringen bedömer att de hittills genomförda strukturreformerna varaktigt ökar sysselsättningen med cirka 223 000 personer på lång sikt.