Rejäla insatser mot skattefusket i Europa skulle kunna bidra till en fungerande lösning på krisen. Det handlar ju om stora summor och det finns ett flertal åtgärder som kan och bör vidtas. En intensifierad kamp mot skattefusket nu måste ges en central roll i den europeiska krishanteringen. Detta är definitivt ingen krismedicin som ska stå i skåpet och samla damm.
Det skriver Olle Ludvigsson, Hälsö, som är Europaparlamentariker (S).

Rejäla insatser mot skattefusket i Europa skulle kunna bidra till en fungerande lösning på krisen. Trots det har denna faktor hittills inte fått särskilt mycket uppmärksamhet i krishanteringen. Det måste det nu bli ändring på. Att låta en effektiv krismedicin bli stående i skåpet är helt orimligt.

I själva verket finns det massor att vinna på att ta i med hårdhandskarna mot fusket. Enligt EU-kommissionen kan det röra sig om skatteintäkter på uppemot 9 000 miljarder kr som årligen försvinner inom EU på grund av skattebedrägerier och skatteflykt.

Detta kan exempelvis jämföras med att EU-länderna 2011 hade ett sammanlagt budgetunderskott på cirka 5 100 miljarder kr.

Inom den europeiska socialdemokratin vill vi se ett offensivt åtgärdsprogram med siktet inställt på att till 2020 minska svinnet med 50 procent.

Att nå det målet är ingen lätt uppgift, men även om resultatet bara blev en sänkning på 20-30 procent skulle det göra statsfinanserna klart mer hälsosamma. Omkring 1 800-2 700 miljarder kr i ökade årliga skatteintäkter skulle få avgörande betydelse.

Det finns ett flertal åtgärder att vidta:

l Skattesystemen behöver stärkas i de svagaste krisländerna. Detta bör göras till en huvudprioritet i de EU-övervakade reformprogrammen. Nuvarande åtgärder är inte tillräckliga. I Grekland står krishanteringen och faller med detta. Utan ett mer effektivt skattesystem är det svårt att se att landet ska kunna komma på fötter.

l EU-arbetet mot skatteparadisen i världen behöver förstärkas. Här borde det med gemensamma krafttag vara möjligt att föra värden på hundratals miljarder kr till EU för beskattning. Den EU-strategi mot paradisen som kommissionen ska presentera i höst måste göras så skarp som möjligt.

l Informationsutbytet behöver förbättras. Sparandedirektivet är ett bra exempel. Denna lagstiftning har sedan 2005 gjort det svårare att undvika skatt på sparande genom att gömma pengarna utomlands.

I och med att EU-länderna nu automatiskt utbyter information om alla EU-medborgares sparkonton har fusket minskat dramatiskt. 2008 kom ett förslag om att skärpa direktivet som tyvärr har kört fast i EU-maskineriet. Där måste knutarna lösas upp så att de nya reglerna kan antas.

l Att göra det enklare att betala skatt är också ett viktigt sätt att minska fusket. Det ska vara lätt att göra rätt för sig. En nyckel till framgång är att lägga mer av skattehanteringen i halvautomatiserade webbaserade verktyg. Där har Sverige kommit en bra bit på vägen, medan andra länder har mycket kvar att göra.

En annan nyckel är att samla all relevant information om samtliga EU-länders skattesystem på ett enda ställe – till exempel en heltäckande skatteportal på nätet. Då skulle det bli smidigt att ta reda på vad som verkligen gäller.

Listan kan göras längre. Sammantaget är det uppenbart att en intensifierad kamp mot skattefusket nu måste ges en central roll i den europeiska krishanteringen. Detta är definitivt ingen krismedicin som ska stå i skåpet och samla damm.

Olle Ludvigsson