Hen-diskussionen, Public Serviceutredningen samt givetvis Johan Perssons och Martin Schibbyes hemkomst. Mediedebatterna duggar tätt nu.

Dagens Nyheter förbjöd ”hen” från nyhets- och reportagetexter. Egentligen inget konstigt. Jag är själv positiv till begreppet och har tidigare i alla fall använt hen åtminstone i en artikel här i VK.

Men att okommenterat använda pronomenet i en opinionstext på en kultursida är en sak. Kanske är ordet ännu inte tillräckligt förankrat att användas i neutralare sammanhang.

Ett dilemma av mer praktisk natur blev snart en ideologisk debatt efter att redaktionschefen Åsa Tillberg motiverade beslutet med att det inte är DN:s uppgift ”att gå i bräschen för hen som fortfarande kan uppfattas som ett queerpolitiskt ställningstagande”. Men hen har för länge sen börjat användas i en bredare betydelse än om dem som inte identifierar sig som man eller kvinna.

Som ett enklare alternativ till att skriva ”han eller hon” osv. Uttalandet retade upp den så kallade twittrande klassen och när DN sedan började ljuga och påstå att de inte polisanmält frilansjournalisten Oivvio Polites satirsajt www.dhen.se utvecklades det hela till en kris för vår största morgontidning.

I förra veckan kom Public Serviceutredningens betänkande. Istället för licens föreslås att Svt, SR och UR ska finansieras av en skatt på en procent av inkomsten. Visserligen betyder det ökat statligt inflytande men jag tycker ändå det är mer rättvist än dagens situation där 10-12 procent av tittarna kommer undan betalningen. Genom eget konto hos Riksgälden är i alla fall ambitionen att budgeten sköts separat även om det blir av en myndighet underställd Finansdepartementet.

Däremot är jag kritisk till förslaget att PS-bolagens sändningar på nätet måste vara kopplade till ordinarie verksamhet. Det vill säga ett förbud för program som endast sänds på nätet. Som den kulturpolitiska debattören Jonas Lundgren skrev på Newsmill i fredags så är detta i linje med regeringens tidigare beslutat om förhandsgranskningar av utbudet för att de inte i allt för hög grad ska konkurrera med kommersiella aktörer. Förutom att det borde väcka viss kritik hos förespråkare av en fri marknad så går det stick i stäv med ambitionen att vara ett fritt och oberoende media i allmänhetens tjänst.

I fredags kom ju också våra fängslade journalisthjältar hem till Sverige. Visserligen har inte så mycket nytt tillkommit mer än att vi med den manipulerade filmen fått svart på vitt vilken fars den etiopiska rättsprocessen varit.

Även om frisläppandet förstås är, och ska vara, förstasidor tycker jag tystnaden är intressantast. Från de som i början ifrågasatte Schibbyes och Perssons uppsåt men också från Carl Bildt och hans kritiker. Klädsamt av vår utrikesminister men också av hans belackare.

För Lundin Petroleums eventuella skuld i folkrättsbrott är ett allt för allvarligt ämne för spekulativa utspel bara för att medias strålkastare nu är påslagna.

Stefan Bergmark