Arbetslösheten är så hög att det inte är långsiktigt hållbart, och därför sänktes styrräntan. Det var Riksbankens ledning överens om, enligt det senaste protokollet.

Frågan är hur hushållens skulder ska hanteras.

Den svenska tillväxten bromsar nu in och det starka utfallet hittills väntas inte driva upp inflationen.

”Det rådde också enighet om att den faktiska arbetslösheten nu är högre än den långsiktigt hållbara arbetslösheten, även om det finns olika bedömningar av nivån på denna”, enligt sammanfattningen av protokollet från det senaste räntemötet där majoriteten av de sex ledamöterna i Riksbanksledningen bestämde sig för att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter.

Riksbankschefen Stefan Ingves pekade på den låga inflationen.

”Kostnadstrycket bedöms bli svagare än i förra prognosen. Inflationsmålet motiverar därför en något mer stimulerande penningpolitik”.

Ingves varnade samtidigt för att hushållens upplåning visserligen är lugnare nu, men att skuldsättningen måste övervakas. Riksbankens ränta har betydelse för detta.

”Ingves poängterade att när penningpolitiken avvägs behöver Riksbanken också beakta vad som görs på dessa andra politikområden. Reporäntans nivå är därför, bland mycket annat, också en funktion av hur väl regelverken för finansiell stabilitet fungerar när det gäller att motverka nya obalanser. Han menade att ju mindre man gör på annat håll, desto mer faller på penningpolitiken”, enligt protokollet.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm sade i finansutskottet i dag att hon tycker att riskerna på kredit- och bostadsmarknaden bör beaktas om de utgör ett problem och om ingen annan gör något åt problemet.

— Det är oklart vad som ska uppnås och hur det ska utvärderas, sade hon, med anledning av diskussionen om huruvida hushållens skuldsättning ska påverka reporäntan.

Karolina Ekholm bedömer dock inte att det är ett problem att det nu finns två block i direktionen om olika syn på räntesättningen.

— Det är snarare betryggande att det finns olika åsikter.

Stefan Ingves sade att det kan bli oerhört stora konsekvenser om en bostadsbubbla får växa till sig.

— Det är bättre att hantera de här frågorna före än efter. När det går illa i en diffus framtid blir det oerhört kostsamt för samhället, sade riksbankschefen.

Han konstaterade också att andra åtgärder för att få ner den snabba ökningstakten av skuldsättningen inte har kommit på plats, till exempel amorteringskrav eller ökat bostadsbyggande.

— I stort sett inget annat har genomförts än lånetaket.

Barbro Wickman-Parak är en av de ledamöter som ändrat sig sedan förra räntemötet i somras och vid senaste mötet i september förordade en sänkt reporänta.

Den svagare konjunkturen var en avgörande pusselbit för henne att ta steget fullt ut att sänka räntan.

”Det är alltså flera faktorer, det vill säga svagare tillväxtutsikter, starkare krona och lägre arbetskostnader per producerad enhet, som sammantagna lett Wickman-Parak till slutsatsen att förorda sänkning av reporäntan till 1,25 procent”, enligt protokollet.

Av diskussionerna i protokollet framkommer att det knappast blir någon ytterligare räntesänkning i oktober, konstaterar SEB:s ekonomer. Men de tror, liksom många andra bedömare, att Riksbanken kommer att sänka i december till följd av fortsatt dämpad tillväxt, lågt inflationstryck och utländska centralbankers ytterligare lättnader i penningpolitiken.