Berit Bylund skriver i sin replik (6/9) att idén som jag framförde i debattinlägg den 1/9 är ytterst sympatisk men att den behöver förtydligas. Att den behöver förtydligas är säkert riktigt.

Jag håller dock inte med om att mötesplatsen som jag föreslår skall vara helt befriad från religiösa inslag. I så fall förlorar man huvudpoängen, den viktigaste effekten som jag vill uppnå är nämligen att skapa en plats där människor med olika religioner och livsåskådning kan mötas med respekt för varandra utan att utestänga sin religiösa tro.

Religionsutövningen är oerhört viktig för väldigt många människor och därför är mötet mellan dem där de samtidigt kan finna samhörighet i sina gudstjänster så utomordentligt viktig och det bör självfallet också finnas plats för dem som är ateister.

Kan vi uppnå effekten, att människor inser att de andra inte är galna eller farliga om de har en annan tro och i stället se de gemensamma värderingar som finns, kommer världen att bli fredligare och bättre att leva i. Då kommer det inte att vara lika lätt att få framgång för dem, som vill vinna makt och berömmelse genom att skapa hat och bekämpa andra trosriktningar. Då kommer det inte vara någon som bryr sig om löjliga rondellhundar eller att se skräpfilmer som enbart producerats för att skapa hat.

Berit Bylund har naturligtvis rätt i att ett religionernas hus inte ryms i den byggnad som börjat uppföras eftersom planeringen kommit för långt, men jag tänkte mig att kulturväven inte bara innefattade den enskilda byggnaden. Om det skall vara en väv krävs ju många inslag.

Men placeringen är inte så viktig, det viktiga är att mötesplatsen blir verklighet, och det skulle vara fantastiskt bra om planeringen av den kan kopplas samman med kulturhuvudstadsåret.

Nils-Åke Sandström
Tavelsjö