Medelklassfamiljens inkomster har utvecklats rekordstarkt sedan 2006. Den har i dag 2 900 kronor mer i plånboken i månaden.

Men det finns förlorare – en arbetslös med a-kassa har förlorat lika mycket.

När Fredrik Reinfeldt tillträdde som statsminister i oktober 2006 lovade han att det skulle bli mer lönsamt att arbeta. Den politiken och den ekonomiska utvecklingen har inneburit rekordår för en medelklassfamilj, där båda föräldrar jobbar.

Regeringen har sänkt skatten för dem som arbetar med 75 miljarder kronor. Samtidigt har reallöneökningen varit god.

Enligt Swedbanks bedömning har den disponibla inkomsten inte ökat så mycket och så snabbt åtminstone sedan i början av 1970-talet.

— Man kan väl säga att det både är reallöneökningar och politiska beslut som har bidragit till löntagarnas positiva utveckling, i alla fall för dem som har jobb, säger Maria Ahrengart, privatekonom på Swedbank.

På plus-sidan finns framförallt lägre inkomst- och fastighetsskatt, men även högre reallöner. På minus-sidan ökade utgifter, till exempel genom att bolånen är större med högre räntekostnader som följd.

Banken har räknat på en tvåbarnsfamilj i radhus, där en förälder jobbar heltid och den andra halvtid. Slutsumma: + 2 860 kronor mer kvar i plånboken varje månad, när de viktigaste utgifterna är betalda.

De med a-kassa har tappat omkring 2 800 kronor i månaden, enligt TT:s beräkningar, bland annat till följ av att ersättningen sänktes de första hundra dagarna, men först och främst som en konsekvens av att taket i a-kassan på 680 kronor legat fast sedan dess, medan övriga priser och löner stigit.