Herr Nilsson förbjöds i dödsannons

Publicerad 15 september 2012 kl 10.31 , Uppdaterad 15 september 2012 kl 10.39

När deras treårige son dog ville föräldrarna ha en bild på Pippi Långstrumps apa Herr Nilsson i dödsannonsen. Men Saltkråkan AB, som äger rättigheterna, sade nej.

Bilderna från Astrid Lindgrens böcker ska nämligen endast förekomma i Pippi-sammanhang. Enligt Astrid Lindgrens barnbarn Malin Billing var det författarens egen vilja, skriver Aftonbladet.

— Vi försöker hålla oss till den principen på det enda sätt vi kan, även när det gäller något så ömmande som småbarns dödsannonser, säger Billing till tidningen.

Nyheten har väckt starka reaktioner i bland annat sociala medier. En som upprörts av Saltkråkan AB:s beslut är författaren Camilla Läckberg.

”Astrid stred inte bara för barns rätt utan också mot byråkrati och stelbenthet. Nu tvingas hon genom Saltkråkan AB representera just detta”, skriver Läckberg på Twitter.

Andra läste även:

Läs våra kommentarsregler innan du skriver ett nytt inlägg

SAJ

Inte kan Saltkråkan ha ensamrätt på alla bilder av aporna av den sorten.
Det måste ha rört sig om en bild direkt från serien och dessa är ju lite speciella. Den tecknade som finns på de gamla böckerna om Pippi.
Udo Hovfmann

Vill du påstå att att ingen får efterlikna apan Herr Nilsson och att en högst allmän bild ska kunna varumärkesskyddas? Det är som att förbjuda alla bilder på apor som ens liknar Herr Nilsson pga risken för plagiat. Ska vi kanske förbjuda bilder på båtar, cyklar och alla andra saker på samma gång?

Len

Varför tror du att VK väljer att ha en högst allmän bild på en random apa av samma sort som Herr Nilsson? Jo, för att bilden på Herr Nilsson och Pippi-kraktärerna är varumärkesskyddad och för att Astrid Lindgren uttryckligen ville att hennes bilder skulle användas i sitt rätta sammanhang.
Fullt förståeligt enligt mig.
Om sedan familjen väljer att sätta in en bild på en ”helt vanlig” Herr Nilssonlik apa, och inte den tecknade figuren, har jag svårt att tro att Saltkråkan AB skulle ha några invändningar.

Kenny

Undrar vad Camilla Läckberg skulle ha sagt om någon vill använda ett av hennes bokomslag som illustration i en dödsannons.
Emil Svanberg

Hela sitt liv försökte Astrid Lindgren bygga upp en barnälskande image, sponsrade stora summor pengar till barnsjukhus och annan välgörenhet för barn. Och varför får man fråga? Inte för att några kostym-nissar ska besudla hennes goda namn efter hennes död, genom att neka ett dött barn att ha en bild på vad som säkert var en av ungens idoler.
Sånt här får mig må dåligt, Astrid Lindgren är härmed bojkottad för mig i alla fall, hoppas fler följer detta. Handlade inte om pengarna för Astrid, synd hennes handläggare inte kan respektera en död svensk legend.

Skrivandet som sinnesorgan

Den knallgröna lilla boken innehåller tankar som kom för henne. Elisabeth Rynells osorterade tankar genom vilka det skulle visa sig löpa en röd tråd av kärleksfull omsorg.

Wagners sista opera

OPERA I morgon kväll visar SVT Wagners sista opera Parsifal som ett led i det pågående Wagner-firandet.

Bäste herr Wagner!

Per Runesson skriver till en 200-åring: Vår relation har varit rätt knackig.

James Joyce på notisjakt i dubbelmonarkin

Gunnar Balgård recenserar en essä om James Joyce.

Bremen i folksagans spår

Folksagor och fotboll. VK:s Anders Sjögren besöker Bremen och finner tre sensmoraler i spåren av folksagans stadsmusikanter.

I Utopia äger ingen någonting

Umeås nya galleria heter Utopia. Det ska bli en plats för kommers och upplevelser. Ordet har sin grund i grekiskan och betyder ungefär "icke-plats" eller "ingenstans".

Hotet mot Arktis ett hot mot hela världen

Kallt, mörkt, ogästvänligt och obefolkat. Så har Arktis beskrivits och världen har varit måttligt intresserad av detta lite diffusa område längst i norr och som täcker runt sex procent av jordens yta.

Magi skapad av människor

Resereportage. I det avslutande resebrevet från Israel träffar Örjan Abrahamsson Tamar Schoer som driver Café Clil, i Israels första ekologiska by, och som inte bryr sig om mark - utan om människor.

Brett grepp på Umeås historia

Nästa år är det 700 år sedan Umeå för första gången nämndes i skrift. Det uppmärksammas av Johan Nordlander-sällskapet som i en ny jubileumsbok låter en bred skara skribenter teckna Umeås historiska och kulturella landmärken.

En tur till den försvunna byn

I det andra resereportaget från Israel återupptäcker kultur- journalisten Örjan Abrahamsson Al Birwa, en försvunnen arabisk by i norra Israel, genom att lyssna på en förunderlig vacker låt av tunisiske oudspelaren Anouar Brahem.

Utmanar utanförskapet

Utanförskap och försök till förståelse löper som en stark tråd genom pjäsen och projektet With my eyes only. Kommunikationsproblemen utmanas bland annat i dialog på olika språk.

Att ta onyttigheten i bruk

Om skadeverkningarna av mediala nyord och om det akuta behovet av en poetik för politiken skriver Annelie Bränström Öhman i veckans essä.

Några stycken var i svåraste laget

I Umeå stads kyrka dominerade svensk körlyrik när Oratoriekören bidrog med sitt program under den pågående Kulturnatta, som är Umeås största återkommande kulturhändelse och folkmöte.

Besöker sin farfars broverk

De var modiga män, brobyggarna i Tallberg. Modigast av alla var ingenjören som tog på sig att leda arbetet med världens längsta bro. Skulle det misslyckas hotade han att ta livet av sig.

Ett allvar att hedra

Sommaren 1965. Jag var tjugo år. Min mor hade dött och jag fick tröstande brevrader från en god vän. ”Läs Sven Lindqvist!” löd ett uppfordrande [...]

Ömheten berör mer än morden

Igenkännandets glädje under läsningen av Calle Hårds Horan som log är säkert stor för alla som bor i och omkring Umeå. Har läsaren dessutom lämnat [...]

Umeå2014 får fint EU-pris

Arbetet med kulturhuvudstaden har fått en fin fjäder i hatten, genom att kampanjen Umeå2014 nu får ett prestigefyllt kulturpris av EU.

Serier på norrländska

Bildmuseet. Det lär knappast vara någon som höjer på ögonbrynen längre när världens museer öppnar sina dörrar för serietecknare. Så, de högbrynta fördomarna avklarade, kan museerna gå vidare, ta nästa steg, bli mer specifika. Och ställa frågor som: Finns det ett speciellt norrländskt seriespråk?