Hur är läget, Magnus Ekelund, Luleåmusiker aktuell med singeln Ymer II och en spelning på Scharinska i kväll?

- Det är bra. Jag är lite förkyld, men det måste bli bättre.

Du släppte i våras ditt andra album Det definitiva drevet. Hur har mottagandet varit?

- Det har varit bättre än på första. Det var bra på första också, men det blev större mottagande på andra skivan. Det märks nog för att jag har varit ute och spelat mycket, övertygat folk en efter en.

Ja, du turnerar väldigt intensivt, eller hur?

- Med bandet har jag turnerat väldigt mycket i sommar, innan dess var jag ute mycket själv med Jakob Hellman, Mattias Alkberg och med ett storband också.

Vad är det bästa respektive sämsta med turnélivet?

- Det roligaste är spelningarna och det tråkigaste är att man inte hinner göra så mycket annat. Man märker att saker som andra band sagt i intervjuer, som man själv har tänkt låter som klyschor, ofta är sant. Att de aldrig får se städerna de är i och så där, det är sant.

Du arbetar nära Bear Quartet-sångaren, solomusikern och poeten Mattias Alkberg, som också kommer från Luleå. Vad betyder han för dig?

- Han betyder mycket. Han jobbar så extremt hårt med allting han gör. Han är bra på det sättet. Sedan tycker jag att han gör bra grejer.

Han är också delaktig i konserten i kväll. Vad ska han göra?

- Han är med och är Mattias Alkberg (skratt). Han ska vara med på några låtar och stöka lite grann. Han ville vara förband först, han är så ödmjuk så han tänkte att det funkar väl. Men då sa jag att det inte är bra alls, det blir sämre för oss för att du är så mycket större än vi. Han får vara med på vår spelning i stället, det blir bra.

- Det är konstigt i Umeå, han är ju fan mer känd där än Dennis Lyxzén!