Myndighetens krav resulterar i gran på tallmarker, vilket inte är gynnsamt för mängd och kvalitet på sågtimmer.

Chefsjuristen Göran Öster förklarar (10/9) hur Skogsstyrelsen tolkar lagen vid bedömning av hyggesfritt skogsbruk. Det är bra och klargörande. Artikeln bör kunna användas av de politiker som nu arbetar för en förbättrad lagstiftning.

Harald Holmberg hade planterat i luckorna i den skog som skogsstyrelsen ansåg vara för gles. Myndigheten betraktade hela det gallrade området som en enhet, och väckte åtal därför att det inte fanns tillräckligt många träd i området. Plantorna i luckorna noterades inte.

Den skog som uppstår vid hyggesfritt skogsbruk är en blandning av återväxt och kvarlämnade träd. Skogsvårdslagen måste antingen omtolkas till att gälla för mycket små områden, till exempel luckor med återväxt, eller skrivas om helt och hållet.

Genom Rikard Jakobssons doktorsavhandling (2005) vet vi, att den återhållna tillväxt som noteras i plantor intill stora träd inte medför någon förlust av virke. Han visade att allt det som fattas i plantorna återfinns i de stora träd som hämmar tillväxten i plantorna. Detta innebär, att den blandning av plantor och stora träd, som kännetecknar hyggesfri skog, ger lika stor virkesproduktion som en skog med lika stora träd.

Myndigheten kräver att man vid hyggesfritt skogsbruk skall hålla skogen tät, att luckorna skall vara små. Detta leder till att enbart skuggtåliga arter, som gran och bok, ersätter mogna träd. Myndighetens krav resulterar i att vi får gran på tallmarker, vilket inte är gynnsamt för mängd och kvalitet hos vårt sågtimmer.

Vid hyggesfritt skogsbruk på tallmark skapar man större luckor och planterar tall, som Harald Holmberg gjorde. Visserligen växer plantorna långsamt i kanten på luckorna, men vi går alltså inte miste om något virke, eftersom det sätter sig i de stora träden runt luckan.

Öster skriver ” Avverkningen ska antingen vara ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller främja skogens utveckling. Man får inte gallra för hårt och därmed glesa ut den befintliga skogen för mycket, eftersom det ger en låg volymtillväxt. Kontinuitetsskogsbruk (hyggesfritt) kan bedrivas så länge som skogen inte gallras för hårt och hålls någorlunda tät.”

Nuvarande lag skiljer alltså på återväxt och skog. Detta ställer till problem för dem som ska följa lagen. I det vanliga hyggesbruket skapar man hyggen med återväxt som med tiden blir skog. Skogen har en ålder. Lagens text kan tolkas lätt.

Vid hyggesfritt kommer det upp plantor i luckor som bildas efter avverkning av mogna träd. Skogen består så småningom av träd i åldern 0-100 år och det går inte att skilja på återväxt och skog. Skogen har ingen ålder.

Skogsstyrelsens variant av hyggesfritt skall enligt Öster utformas så att skogen hålls någorlunda tät. Jag har ställt frågan till skogsstyrelsen: hur stor är en skog eller ett bestånd? Myndigheten har aldrig besvarat denna fråga. Något mått på areal finns alltså inte i lagen. Måttet är enormt viktigt. Om skog består av små enheter, där luckor efter mogna träd är föryngringsytor, och områdena däremellan är skog, skulle man kunna tillämpa nuvarande lag även för hyggesfri skog. I luckorna skall givetvis plantering utföras, om naturföryngring saknas.

Öster säger att Skogsstyrelsen gärna ser att användningen av alternativa avverkningsmetoder ökar. Det är mycket bra, men myndigheten måste i så fall anamma de vetenskapliga rön som visar att man med berikande plantering i luckor kan tillämpa hyggesfritt på all mark där hyggesbruk är tillåtet.

Mats Hagner
professor emeritus Skogsföryngring