Bara fyra nya gymnasielärare i kemi utexaminerades i våras. Något måste göras.

Förra helgen kom en nyhet som sedan länge har slutat vara en nyhet: antalet studenter på lärarutbildningarna i naturämnen är så lågt att det på sikt leder till en lärarkris.

Bara fyra nya gymnasielärare i kemi utexaminerades i våras, enligt Sveriges Radio. Det borde finnas utbildade naturvetare som skulle kunna tänka sig att bli lärare, men att byta karriär är inte det lättaste.

Att bygga på sin ursprungliga examen med en lärarexamen kräver ett års utbildning och en termins praktik: en lång tid för en person mitt i yrkeslivet. Den brittiska påbyggnadsexamen PGCE omfattar till exempel bara ett års utbildning, till stor del arbetsplatsförlagd.

Det är mycket begärt att mitt i karriären under 18 månader behöva ta av sparade pengar eller ta på sig tiotusentals kronor i skuld för att utbilda sig till ett yrke där man kanske behöver gå ner i lön.

Det ligger nära till hands att hävda att en form av studielön borde införas för personer med relevant arbetslivserfarenhet som sadlar om till lärare. Samtidigt har det svenska studiemedelssystemet präglats av stor restriktivitet när det gäller att styra studenter till rätt utbildningar. Anställningsbarhet, lön och utbildningslängd har fått vara styrmedel i stället.

Vägen till en breddad rekrytering stavas kortare utbildning. Utbildningen går att skräddarsy. En före detta chef kanske inte behöver 7,5 poäng ledarskap. Och utbildningen går att arbetsplatsförlägga genom att man lär sig medan man är ute på skolan och praktiserar eller arbetar. Initiativet Teach for Sweden syftar till exempel till att rekrytera de bästa studenterna och låta dem få en lärarexamen i samband med att de undervisar i utsatta skolor under två år.

Det går kanske också att skära ner på teoridelen. Ett visst mått av teori i lärarutbildningen är inte fel. Medan vissa duktiga pedagoger är naturbegåvningar vore det fel att tro att pedagogisk forskning inte skulle kunna leda till bättre undervisning.

Men frågan är hur teoribemängd lärarutbildningen måste vara. En student som vill fördjupa sig i teori kan ju gå vidare till masterprogram och forskarutbildning i utbildningsvetenskap.

I debatten om lärarnas låga löner och ännu lägre status är det lätt att glömma bort fördelarna med läraryrket: ett intellektuellt stimulerande arbete som ger tydliga resultat och som dessutom kommer med arbetsmarknadens längsta semester.

Men för att fler ska bli lärare krävs att vägen in i yrket inte är svårare än den behöver vara. Därför vore det också önskvärt om lärarlegitimationen var ett bevis på lärarnas faktiska kunskaper, hellre än ett bevis på vilka kurser man har gått.

Som det nu är riskerar legitimationens stelbenthet att få potentiella lärare att välja bort lärarbanan.