Regeringen vidtar ytterligare åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. I höstens budgetproposition, som lämnas till riksdagen den 20 september, föreslås ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor 2013 och något mer 2014. Totalt går den aviserade satsningen på drygt 8 miljarder kronor under perioden 2013-16.

Avsikten är att skapa en starkare koppling mellan skola och arbetsliv och underlätta det svåra steget från skola till jobb. Det skall bland annat ske genom utökad satsning på lärlingsprogram och gymnasial yrkesutbildning samt förstärkning av nystartsjobben.

Försöken att få ned ungdomsarbetslösheten har hittills under 2000-talet inte varit särskilt framgångsrika. Regeringen Persson gick bet på uppgiften och det tar emot även för alliansregeringen. Men mer kan och måste göras. Varje metod behöver omprövas och förbättras.

Ungdomsarbetslösheten är en komplicerad fråga. Hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande som söker arbete och hänger på den höga tröskeln till arbetslivet. De flesta unga tar sig ut på arbetsmarknaden hyfsat väl förberedda med kunskaper, färdigheter och en examen av något slag på fickan. De behövs i arbetskraften och etablerar sig tämligen problemfritt.

Mycket beror dock på yrkesval, bransch och konjunktur. Och till exempel kontakter.

För andra går det trögare. Eller inte alls. De arbetslösa ungdomarna utgör inte en homogen eller statisk grupp, men de har mycket gemensamt; låg eller ingen utbildning, i en del fall inga betyg alls, inget yrkeskunnande, ingen behörighet för vidare studier, invandrarbakgrund och mycket svag förankring på arbetsmarknaden.

Orsakerna till de unga arbetslösas svåra belägenhet och de problem de har i inträdet i arbetslivet är kända vid det här laget. En ökande andel av dem är långtidsarbetslösa. Det är en mycket allvarlig trend. Ju längre perioderna med arbetslöshet blir desto större är risken för bestående utanförskap och utslagning. Uppenbart är att särskilda insatser och program behövs för att hjälpa de svagaste grupperna.

De reformer i skola och utbildning regeringen genomför har stor betydelse. Resultatet visar sig dock inte förrän om många år. Målet är att de unga då skall stå bättre rustade för arbetslivet och den hårda konkurrensen om jobben.

Drastiska förändringar sker fortsättningsvis på arbetsmarknaden. Stora rekryteringsbehov uppstår på många områden, inte minst i vård och skola, på grund av de omfattande pensionsavgångarna.

Utsikterna för morgondagens svenska arbetsmarknad är sålunda inte helt beckmörka. En förutsättning för att de krävande betingen skall klaras är dock att de pågående skol- och utbildningsreformerna håller måttet, det vill säga att en bättre fungerande skola kan skapas med bra arbetsmiljö, effektiv undervisning och ökad motivation i arbetet för elever och lärare. Kraven i arbetslivet på kompetens, färdigheter, behörighet och social förmåga ökar efter hand. Skolan måste kunna ge barnen den goda start på färden alla behöver.