Det är Skogsstyrelsens uppdrag att bevaka att Skogsvårdslagen följs och – när så behövs – överlämna ärenden för prövning i domstol.

Sture Larsson menar i sitt inlägg (1/9) att Skogsstyrelsen ägnar sig åt juridiska klavertramp. Skogsstyrelsen vill att det ska vara så tydligt som möjligt hur Skogsvårdslagen ska tolkas.

Larsson bortser från att det är vårt uppdrag att bevaka att Skogsvårdslagen följs och – att när så behövs – överlämna ärenden för prövning i domstol.

Lagen säger att avverkningen antingen ska vara ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller främja skogens utveckling. Det första innebär att man efter avverkningen planterar, sår eller använder naturlig föryngring för att få ny skog.

Det andra att man inte får gallra för hårt och därmed glesa ut den befintliga skogen för mycket, eftersom det ger en låg volymtillväxt.

Syftet med reglerna om avverkning är att förhindra ett skogsbruk där ansvar varken tas för skogens återväxt eller för en rimlig volymtillväxt i uppväxt skog. Kontinuitetsskogsbruk (hyggesfritt) kan bedrivas så länge som skogen inte gallras för hårt och hålls någorlunda tät.

Sture Larsson hävdar i sin artikel att ”Skogsstyrelsen har å det grövsta kränkt Harald Holmbergs oinskränkta rätt att så länge han inte skadar annan själv förvalta sin egendom på det sätt som honom anstår”.

År 2009 underkände Kammarrätten i Sundsvall den metod som Holmberg ville använda, den så kallade naturkulturmetoden, då den inte kunde anses ändamålsenlig på hans marker på Stöttingfjället i Västerbottens inland.

Detta då det inte finns tillräcklig kunskap om metoden, vare sig erfarenhetsmässigt eller genom forskning eller prov i praktisk skala. Det var helt enkelt inte möjligt att dra slutsatsen att metoden skulle ge ett tillfredsställande resultat inom godtagbar tid. Detta krav gäller fortfarande enligt 4 § i skogsvårdsförordningen.

Detta ändras inte av domen i Lycksele tingsrätt i juli i år som rör ett misstänkt brott mot skogsvårdslagen. Holmberg hade under hösten 2008 avverkat 11,7 hektar utan tillstånd.

Då fanns ett krav på tillstånd för avverkning av svårföryngrad skog. Ett krav som togs bort hösten 2010. Nu räcker det med en avverkningsanmälan.

Resultatet blev att åtalet lades ner eftersom åklagaren inte kunde förvänta sig en fällande dom då kravet på tillstånd tagits bort. Inte heller kunde han straffas för att inte ha lämnat in en avverkningsanmälan, eftersom det inte fanns ett sådant krav vid den tidpunkt då avverkningen ägde rum.

Holmberg begärde och fick en dom där han friades från att ha avverkat utan tillstånd. Lycksele tingsrätt prövade däremot aldrig om den använda metoden var lämplig.

Domen innebär alltså inte att domstolen godkänt den metod som han använt utan endast att han inte ska straffas för den avverkning han genomförde utan tillstånd.

Att åtalet lades ned innebär att det inte blev prövat hur mycket man får glesa ut i en skog innan det strider mot skogsvårdslagen. En sådan prövning hade Skogsstyrelsen ansett värdefull.

Slutligen vill Skogsstyrelsen understryka att vi gärna ser att användningen av alternativa avverkningsmetoder ökar där det är lämpligt.

Göran Öster
chefsjurist, Skogsstyrelsen