Det går åt rätt håll visar den senaste delårsrapporten. Resultatet är glädjande – trots att ännu mycket återstår för att sanera den ekonomiska situationen i landstinget och trots en regering i Stockholm som tydligt visar sitt ointresse av att prioritera hälso- och sjukvården i sitt arbete. Det goda lokala resultatet innebär dock att vi har bättre förutsättningar att utveckla vården för västerbottningarna i framtiden.
Det skriver Peter Olofsson som är landstingsstyrelsens ordförande (S) i Västerbotten.

I dagarna presenteras delårsrapporten för utvecklingen inom Västerbottens läns landsting. Trots flera åtgärder som återstår att göra är resultatet ändå glädjande. Det går åt rätt håll.

Som styrande i landstinget ansvarar vi för att garantera alla en god hälso- och sjukvård, vi behöver klara av att hela tiden frigöra resurser för ny teknik och nya behandlingsmetoder och vi måste hitta sätt att tillgodose de ökande behoven och förväntningarna hos medborgarna.

Vi västerbottningar hör redan i dag till dem med bäst hälsa i landet. Visionen är att den ska vara bäst i världen år 2020. Det är djärvt och bra, men kräver att vi ser över vårt sätt att arbeta.

Ambitionen senaste året har varit att hantera en ohållbar situation med ökade kostnader och växande underskott. Det har varit en besvärlig tid. Men avgörande för att behålla kontroll över utvecklingen är att ekonomin balanseras och bär sig på lång sikt.

För att klara av det har vi genomfört en rad förändringar, större och mindre, med tanken att alla bidrar och ingen förfördelas. Vi har aktat oss för generella nedskärningar och hellre försökt omfördela.

Bland det viktigaste har varit att prioritera hälso- och sjukvården nära medborgarna. Primärvården har förstärkts med mer resurser samtidigt som kostnaderna minskats för sjukhusvården. Vi vill att medborgarna ska få stöd och hjälp så tidigt som möjligt, för att kunna undvika längre sjukhusvistelser.

I det här arbetet har vi särskilt sett behovet av samverkan med kommunerna. Något vi menar bör fördjupas, inom fler områden. Det är i grunden en bra utveckling. Vi kan hitta sätt att få en bättre och mer samlad blick över medborgarnas vård- och omsorgssituation, vi kan enklare införa ny teknologi för den nära vården och vi kan tillsammans med kommunerna hjälpas åt med nya tjänster och arbetstillfällen.

Nu ser vi goda resultat. Underskottet minskar och trenden ser ut att hålla i sig.

Den främsta anledningen till att vi lyckas vända utvecklingen är insatserna från personalen. Utan dem går det inte. Kunskapen, professionaliteten och samarbetsförmågan i verksamheterna är landstingets största tillgång, och är bärande för möjligheten att kunna hitta nya arbetssätt, göra framtida satsningar och upprätthålla det höga förtroendet för hälso- och sjukvården.

Det är också viktigt att se att förutsättningarna för hälso- och sjukvården förändras. Förutom att fortsatt kunna tillgodose oss av den medicinska utvecklingen måste vi också kunna möta de ökande behoven och förväntningarna hos medborgarna.

Att vi i det läget har en regering som så tydligt visar sitt ointresse av att prioritera hälso- och sjukvården är synnerligen beklagligt. De ekonomiska stöden från regeringen urlakas allt mer, och när rekryteringsbehoven av kunnig personal inom vård- och omsorgsyrkena ökar väljer regeringen att sänka skatter och krogmoms. Och det samtidigt som arbetslösheten bland våra unga är rekordhög.

Med sinande stöd från regeringen blir det än viktigare att vi i Västerbotten gör så gott vi kan. Därför är det också glädjande att det går åt rått håll, att insatserna ger resultat. Det gör att vi har bättre förutsättningar att utveckla vården i framtiden.

Peter Olofsson