Socialdemokraterna i Stockholms län föreslår en etisk kod mellan näringslivet och det offentliga i stället för att förbjuda vinster i välfärden.

Idén välkomnas av Svenskt Näringsliv och vårdgivaren Attendo.

Ett lagstadgat vinstförbud är ingen hållbar väg, anser oppositionslandstingsrådet Helene Hellmark Knutsson (S).

Hellmark Knutsson vill se en central överenskommelse, en ”etisk kod”, som branschen gör med finansiären, kommun och landsting. Syftet är att få långsiktiga ägare med normala avkastningskrav.

— Man skulle kunna komma överens om ett antal punkter för att få bort de här avarterna som vi har sett de senaste åren, säger hon till TT.

Det skulle enligt Hellmark Knutson också skapa färre kryphål och en större vilja att följa det överenskomna.

En lagstiftning skulle kunna bli ”väldigt trubbig”, anser Hellmark Knutsson.

— Det är svårt att se exakt vad det ska lagstiftas om. Dessutom är risken att det tar lång tid att få det prövat, säger hon.

Hos Svenskt Näringsliv välkomnas förslaget.

— Vi är positiva till att föra den här typen av samtal, säger Stig Orustfjord, som är projektledare för Svenskt Näringslivs välfärdsprogram.

— Men det är ju flera frågor än bara vinst som bör tas upp i sådana samtal. Det handlar om etableringsfriheten och valfriheten för medborgarna. Men det kan också vara ett lämpligt sätt att ta upp frågan om meddelarfriheten för personalen, säger Orustfjord.

Attendos vd och koncernchef Henrik Borelius välkomnar också samtal om en etisk kod.

— Jag tycker att det är positivt att socialdemokraterna lyfter fram att privata företag i välfärden har bidragit med mycket, med förnyelse, andra sätt att jobba och bättre kvalitet. Jag tycker absolut att det är viktigt att ha en sådan här dialog mellan företag och politiker, säger han till TT.

— Men det är också viktigt att lyfta fram något som är ännu viktigare än en etisk kod och det är att säkerställa att man har höga och lika kvalitetskrav för alla typer av utförare, att man skärper tillsynen. I dag ställer man mycket högre krav på privata utförare än kommunala, säger Borelius.

Han framhåller också att det ska vara tydligt att företag inom välfärdssektorn måste få gå med överskott.

— Har man dålig kvalitet, då ska man inte få vara på marknaden och då kommer man per definition inte att kunna ha något överskott. Men har man bra kvalitet, då måste man kunna gå med överskott.