Lärarlönerna generellt ligger lägre i Umeå än i övriga riket. Som systemet ser ut i dag ligger en stor del av ansvaret i händerna på kommunpolitikerna. Lång och specialiserad utbildning måste vara lönsam. Läraryrket är ansvarsfullt, avancerat och komplext. Radikala lönesatsningar behövs nu för lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Tydliga karriärsteg måste införas för lärare.
Det skriver tre företrädare för Lärarnas riksförbund på Skolans dag.

Lärarnas löneutveckling under ett yrkesliv ser bekymmersam ut. Med all önskvärd tydlighet visar det att huvudmännen för den svenska skolan ännu inte inser att de håller Sveriges framtid som kunskapsnation i sin hand vid förhandlingsborden där lärarnas löner sätts.

Undersökningen ”Läraryrket – En stor livsuppgift med låg livslön” som, presenteras i dag, visar att lärarnas löner skiljer sig åt kraftigt över riket, men genomgående ligger lågt jämfört med andra jämförbara yrken. Den visar också vilka stora rekryteringsproblem skolorna i Sveriges kommuner snart kommer att få.

För vad lockar en blivande högskolestudent med fallenhet för matematik till läraryrket i Umeå när medellönen för en civilingenjör i början av sitt yrkesliv är 34 633 kr och högsta slutlönen för en gymnasielärare i just Umeå är 33 300 kronor?

Om studenten skulle jämföra medellönerna ter sig läraryrket än mindre lockande, då medellönen för Umeås gymnasielärare ligger på 29 450 kr.

Vad som också är bekymmersamt är att lärarlönerna generellt ligger lägre i Umeå än i övriga riket. Detta i en universitetsstad där man borde tänka långsiktigt för att kunna behålla duktiga lärare och säkra kompetensen och konkurrenskraftens i värld som är alltmer kunskapskrävande.

Utan att vara alltför dramatisk handlar det inte bara om Umeås framtid, utan hela Sveriges framtid, och som systemet ser ut i dag ligger en stor del av ansvaret i händerna på kommunpolitikerna.

1982 fanns nio förstahandssökande till varje plats på ämneslärarutbildningen i samhällsvetenskapliga ämnen, i dag finns det knappt en! Detsamma gäller lågstadielärarutbildningen, där det grundläggande arbetet görs med att få eleverna att börja sin kunskapsresa med hjälp av skriv- och läsinlärningen. Där fanns över sju sökande till varje plats, i dag fylls knappt dessa platser på lärosätena.

I Umeå i dag, trettio år senare, fyller vi inte ens utbildningsplatserna på lärarutbildningen till åk 7-9 och gymnasiet. Det finns 0.57 förstahandssökande till varje utbildningsplats på 7-9 och 0,72 förstahandssökande till varje utbildningsplats på gymnasiet. Särskilt drabbade är estetiska ämnen, samhällskunskap på gymnasiet och ma/no.

Det är en skrämmande utveckling i ett kunskapssamhälle att inte ens hitta en student per utbildningsplats, när utbildningen till och med är gratis.

Vad innebär det för våra elever i framtiden när det inte finns någon som helst konkurrens för att komma in på lärarutbildningen? Vad innebär det när det inte ens finns lärare att tillgå? Hur kan man som samhällsansvarig tillåta en sådan utveckling eller ska jag säga avveckling?

En stor andel gymnasieungdomar överväger att bli lärare. Många av dessa tillhör också de med högst meritvärden, det vill säga de som med störst sannolikhet kommer att vara mycket framgångsrika i sina högskolestudier. Men tyvärr visar det sig att dessa elever till sist ändå väljer bort lärarutbildningen, till stor del beroende på den dåliga lönen.

Lärarnas Riksförbunds kräver att tydliga steg tas mot att återupprätta lärarnas löneläge.

Lång och specialiserad utbildning måste vara lönsam. Läraryrket är ansvarsfullt, avancerat och komplext. Radikala lönesatsningar behövs nu för lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Nu är det upp till centrala parter att visa att skolan är ett prioriterat område.

Även om det är medling i lärarnas avtalsrörelse så har arbetsgivarna alla möjligheter satsa på lärarna i gymnasiet och grundskolan. Det finns inget som hindrar att deras löner höjs. Det handlar bara om viljan.

Idag startar många lärare sitt yrkesliv med en lön på kring 20 000 kronor i månaden. Detta ska jämföras med andra akademiska yrken, med lika lång utbildningstid, som startar vid 30 000 kronor i månaden.

Tydliga karriärsteg ska införas för lärare.

Lärare måste erbjudas möjligheten att utvecklas inom sitt yrke. Det bör inrättas fasta karriärsteg för lärare. Legitimerade lärare ska kunna avancera till förste lärare och/eller till lektor. Karriärstegen ska vara tydligt definierade i skollagen och innebära kraftigt höjd lön.

Trots många försök att på olika sätt sluta avtal som ska bidra till en uppvärdering av lärarlönerna så har Lärarnas samverkansråd misslyckats. Vi har prövat långa och korta avtalsperioder, med fastställda lägstanivåer och utan, avtal som i ännu större grad ska belöna goda resultat, men ingenting har burit frukt. Nu måste vi se en skillnad.

Samtidigt visar internationell forskning att ju bättre betalda lärare, desto bättre studieresultat. Lärarna försöker förmedla de stora kunskaper som Sverige behöver till alla elever. Då kan man fråga sig på vilket sätt lärarnas värdesätts av arbetsgivarna ute i landets kommuner.

Det krävs onekligen ett Lärarlönelyft nu. Sverige behöver det och de enskilda lärarna behöver det. Vi behöver alla höja vårt kunskapsläge och våra prestationer – och det är inte gratis.

Metta Fjelkner
förbundsordförande Lärarnas riksförbund
Göran Westberg
ordförande Lärarnas riksförbund
Umeå kommunförening
Birgitta Larsson
biträdande kommunombud Lärarnas
riksförbund Umeå kommunförening