Det återstår för SLU att också lära ut den demokratiska statens juridiska grundprinciper till Skogsstyrelsen.

Peter Lohmander vid SLU i Umeå sågar (17/8 och 28/8) Skogsstyrelsen på vetenskaplig grund, men Lohmander förbiser det riktigt väsentliga. Skogsstyrelsen är en myndighet i en demokratisk rättsstat och detta innebär att Skogsstyrelsen under inga villkor får sätta staten i så kallat strikt konsultansvar. Den demokratiska statens legitimation är dess förmåga att utan jäv garantera den enskilde medborgarens rätt.

I fallet Harald Holmberg (skogsägaren i Norrbäck, Lycksele) vs Skogsstyrelsen är det faktiska problemet att Skogsstyrelsen har å det grövsta kränkt Harald Holmbergs oinskränkta rätt att så länge han inte skadar annan själv förvalta sin egendom på det sätt som honom anstår.

Det riktigt obehagliga i sammanhanget är att rättsprocessen och debatten avslöjar att Skogsstyrelsen hänvisar till lag, vilket innebär att varken Skogsstyrelsens personal eller svenska lagstiftare är medvetna om de grundläggande kraven på en demokratisk rättsstat.

Först efter en lång palaver hit och dit i rättsapparaten skipades rätt.

Skogsstyrelsen är, som flertalet andra myndigheter, befolkade av i enskilda ämnen högt utbildade personer. Det stora problemet är att de i de flesta fall saknar juridisk insikt i vad de får och inte får göra.

De flesta myndigheter på det sociala och biologiska området, inte minst Skogsstyrelsen, arbetar dess utom i de flesta fall mot bakgrund av extremt dåligt validerat kunskapsunderlag, vilket gör det ännu mera tvivelaktigt, när dess personal ute i skogen försöker pådyvla ägaren icke validerad kunskap och skötselåtgärder. Lyckas de, har de satt staten i strikt konsultansvar.

Skogsstyrelsens folk är i hög grad jägmästare utbildade av SLU. När jag själv utbildades där på 60-talet var huvudinriktningen egentligen någon form av rådgivare inom den då kommande Lantbruksnämnden, Sveriges svar på de totalitära staternas 5-årsplaner.

Vår juridiska utbildning inskränkte sig till en liten ”skämtkurs” i juridik. Begreppet strikt konsultansvar var knappast känt och särskilt inte i myndighetssammanhang.

Jag blev företagare och har under åren utifrån kunnat följa den juridiska misär som lantbruksnämnden egentligen betydde. Man satt rättsvidrigt på alla stolar samtidigt. När Lantbruksnämnden landade inom länsstyrelsen satte jurister hjälpligt stopp för eländet mot bakgrund av begreppet strikt konsultansvar.

Peter Lohmander är professor på SLU. Det återstår för honom att förmå SLU att också lära ut den demokratiska statens juridiska grundprinciper.

Därmed faller förhoppningsvis Skogsstyrelsens tunga klavertramp. Förhoppningsvis letar sig kunskapen också över till våra folkvalda lagstiftare.

Sture Larsson
agronom
Veberöd